Aftonbladet – 23 februari 1843, sida 1

ENGELSKT OMDÖME OM KONUNG LUDVIG FILIPS FÖRHÅLLANDE TILL SPANIEN. Engelska tidningen the Sun innehåller någrareflexioner öfver Konung Ludvig Filip och hans politik, hvilka, om ock i allmänhet behäftade med det vanliga felet, att utgå ifrån en ensidig synpunkt för de engelska interessena, likväl i mycket äro förtjenta al uppmärksamhet. Den engelska tidningen prisar fransmännens Konung, för det denne undertrycker och hämmar den rastlösa och krigiska anda som råder hos en del af franska nationen; för det under hans styrelse handeln och statsinkomsterna stigit, oaktadt det förra väl ej är hans förtjenst och det sednare väl alldrig kan blifva annat än ett ondt; samt för det han försökt att afsluta liberala handelstraktaten med landets närmaste grannar, och, häri motarbetad af manufakturidkarne och deras sakförare; ändock håller ut i sina bemödanden samt försigtigt drifver verket till slut. Deremot beklagar den sig äfven, att Ludvig Filip ledes af familjanspråk och af en småaktig fruktan för liberala institutioner, i fråga om Spaniens angelägenheter. Den påstår, att franska folket icke hyser fiendtliga tänkesätt emot de spanska, utan tvertom glädjes åt de vigtiga förändringar som i Spanien egt rum, under en liberal styrelse. Fransmännen hafva,, säger den, ett stort intresse i deras grannars välfärd, som äro ibland deras bästa afnämare och måste således anse de nuvarande otillfredsställande förhållandena med Spanien såsom synnerligen olyckliga, samt motse ett krig med nämnde land såsom en national-kalamitet. Tidningen uppgifver, att införseln till Spanien af bomullstyger, siden, smiden, linneväfnader samt en mängd arliklar från Paris-manufakturerne år 4840 stigit till 80 millioner francs (öfver 3 millioner pund sterling) och 22 millioner fr. mera än år 18539, under det att engelska produkterna, som der på loflig väg införts, icke uppgått till högre värde än en half million pund st. Nuy säger den, skulle alla dessa fördelar bortkastas, derest icke spanska regeringen förödmjukar sig inför Frankrike och köper fred, icke endast genom undergifvenhet utan äfven genom samtycke till sin drottnings giftermål med den prins, som Ludvig Filip vill utse.n Detta förhållande anser den föraktligt; tror att det måste väcka allmän sympathi för den svagare och frågar: Om Ludvig Filip icke hade någon afsigt på. landet — om han ej åsyftade att med all makt nedsätta Espartero och Spaniens liberala institutioner, för hvad ändamål qvarhölle han då i Frankrike en rival till regenten, hvilkens proklamation, utfärdad vid hennes afresa från Barcellona, icke lemnar tvifvel öfrigt, att hon är fiendtligt sinnad mot sakernas nya ordning, och byilkens oupphörliga intriger sedan två gånger upptändt ett inbördes krig? Vidare yttras: En nation som är i stånd att strida med Frankrike, skulle med skäl kunnat, i stället att ingå i en underhandling angående franska konsulns beteende, halva angifvit enkedrottningen såsom orsaken till heia olyckan och yrkat hennes för visning ur Frankrike. Franska hofvets egen artighet då det gällt Ludvig Napoleon och Schweitz kunde ju åberopas såsom skäl. Men det är anmärkningsvärdt, på sätt en parisertidning äfven yttrat, att all Frankrikes hämnd, hvem som råkar vara minister, alltid rigtas emot svaga eller republikanska stater, och att den yttersta artighet visas åt alla despotiska styrelser. Så hotade Thiers Schweitz, och öfverlöpte från Paschans af Ezypten sak. Mol underteknade de 24 artiklarne —vse— AA sea