Aftonbladet – 22 februari 1843, sida 2

sin fromme, blödande broder, som ligger kullkastad på marken mellan de båda offeraltarne; Adam och Eva i paradiset, omgilne af påfoglar, höns, gäss, ankor, nötkreatur och allehanda kräkande, djur, och i fonden trädet med ormen: Simsom, då han, på vägen till Thimnath, klyfver lejonet; Bebecka vid brunnen; öfverste presten Jephta, som, efter löftet att, om Herran förlänar honom seger öfver Ammons barn, offra till bränneoffer det första lefvande han möter, emottogs vid hemkomsten till Mizpa af sin enda dotter, — den förskräckte fadren trycker sina händer mot bröstet, yrifver sin kläder och kastar en förtviflad blick omkring sig, liksom ville han i rymden spana efter ett annat föremål för offerknifven. På litet afstånd står Gileadens väna dotter ödmjuk och from och tyckes just säga: Zör med mig såsom af din mun gånget är. Till höger i rummet, just i samma vrå som Jeplita, stod en gjuten jernkakelugn, föreställande Abrahams-offer och i förgrunden ett litet lamb med en fana, hvilket sednare till alla högtider af de unga skurades med ägghvita, så att det blef helt skinande. De der mälningarne på väggarna voro ständiga ämnen för kif ungdomen emellan, emedan ingen ville hafva sitt sängställe i Cains vrå; men deremot alla hos Rebecka med lammen. Saken uppgjordes dock på det säit, att de unga turade om; men det var säkert, att den, som för tillfället bade Cains vrå, ingalunda var nådig. Den sålunda vanlottade tilivällade sig ock vanligtvis under dagens 10pp allehanda små förmåner, derunder åberopande sig sitt missöde,. att sofva i Cains vrå, hvilket äfven medörde den smädliga benämningen af Cajsa eller Kaja. Det förstås al sig sjelh att Cajsan drog sin