värde församlingsboerne. Vid dörren stod en stor svart räknetafla, hvarpå prosten alla dagar uppdrog några propositioner ur Euclides för ungdomens uppbyggelse, samt då och då något kinkigt räknetal efter Seseman. Barnen: voro ock icke så tafatta, när det gällde att göra en uträkning. De kunde äfven teckna en rätt försvarlig triangel oci bifoga förklaring om vinklarnes grader. De tecknade labyrinthen på Creta, så att der hvarken fanns ineller utgång, och visste att nöjaktigt utreda den bråkiga historien om räfven, geten och kålhufvudet. Med någon tillbjelp af prosten kunde de äfvenledes på bemälte tafta rita upp hela planetsystemet, de sju månarnes banor samt 48.. års komets. Men då lektionen vär slut, var det en gifven lag, alt taflan skulle, med den uti ett: snöre vidhängande harfoten, väl aftorkas; ty prosten tålte aldrig något slarf och hafs. Innanför salen voro tvenne så kallade framkamrar,, med temligen bofäll i liga kakelugnar, men för öfrigt i godt skick. De perllärgade möblerna voro försedda med stoppade dynor, öfverdraga med ett -rödprickigt sits; soflans ryggstöd war sammansatt af spjelor, och erbjöd i så måtto ingen beqvärolig beröringspunkt åt en trött rygg. Den gammalmodiga spegeln, de enkla, något snäfva gardinerne, allt viltnade om patriarkalisk flördlöshet. Thebordet, med emaljerad metallskifva, och fullsatt af en gammalmodig äkta servis, Med afnött guldkant, hvilken ingen, utom prostinnan sjelf, någonsin tittade eller dammade, samt thekannan med en såvoyard på locket, alltsammans öfverhöljdt af en gulgrön duk med en: hel karneval i borden, samt ett högst defekt exemplar af en drufva i vax med remnade bär och förlo