Aftonbladet – 20 februari 1843, sida 1

jag önskade kunna fullständigt framlägga den för läsaren. Hennes namn är Laura Bridgman. Hon föddes den 24 December 4829 i Hannover i NewHampshire. Hon skildras såsom ett mycket gladt och vackert barn med klara, blåa ögon. Till ett och ett halft års ålder var hon likväl så liten och svag, att hennes föräldrar knappt trodde, det hon skulle blifva vid lif. Hon var underkastad häftiga anfall af sjukdomar, hvilka till det yttersta medtogo hennes späda kropp; lifvet hängde blott vid en tråd; men vid halftannat års ålder syntes hon hemta sig, de farliga symptomerna upphörde, och två månader sednare var hon fullkomligt frisk. Nu utvecklade sig alla hennes själsförmögenheter, dittills hämmade i vexten, med ofantlig hastighet, och under de fyra månader, hon nu njöt god helsa, tyckes hon (såvidt man får tro en älskande moders utsago) hafva visat en hög grad af förstånd. Men plötsligt sjuknade hon åter; sjukdomen rasade i fem veckor med den yttersta häftighet; derefter infiammerades hennes ögon och öron, de suppurerade och deras innebåll rann ut. Men ehuru det arma barnet förlorat både syn och hörsel, hade dess lidanden ännu icke nått sitt slut. I fem månader måste hon ligga till sängs i ett mörkt rum; det dröjde ett år, innan hon kunde gå utan hjelp, och två år innan hon kunde sitta upprätt hela dagen. Man märkte nu, att hennes lakt var nästan alldeles förstörd och hennes smak likaledes mycket obetydlig. Först då det stackars barnet var fyra år gammalt, tycktes det hafva återvunnit sin kropp