Aftonbladet – 18 februari 1843, sida 4

galan. s Stockhom den 46 Februz Johan Eric Akerman, Med. Doktor. Anmälan till Andra Upplagan ef Luthers Iuspostilla All Gudaktigbet är nyttig till allting och hafver löfte om detta lifvet och det tillkommande, är en gudomlig, också af erfarenhet bevillnad sanning. — Väl har man, i synnerhet för någon til tillbaka, ansett och sagt, alt gudaktighetön var blott ett vinnläggande om hvad som kallades: ett dygdigt !efverne; men hvarje Christen, som ej är främmande i sitt eget hjerta, och tillika varit uppmärks m pi hvad som omkring honom händt och händer, vet all kunskapen måste gå före utöfningen, och att detta i synnerhe är angeläget i det, som är det enda nödvändiga, ty annars sker, alt man, ehuru allt mera affägsnande sig ifrån Gud, likväl inbillar sig vara sluten i hans ar . Den menige allmogen, till hvilken Evangelii ord i synnerhet plägar finna vägen, emedan den icke, såsom de köttsligen vise, är genom veorldslig kunskap till samma grad beväpnad emol samvetets förebråelser, ej heller lärt at! under bildningens blanka yta dölja för sig och andra et! oomvändt hjertas orenlighet, denna allmoge, desse andeligen fallige, hafva i vårt fosterland här och der begyn! lyssna till den Heliga Andes kallelse, och tillika begynt, om icke inse, dock känna nödvändigheten af en sannskyldig och kraftig själaföda. Derifrån den på vissa orter starka efterfrågan af allt, som kallas Guds Ord. Det är att befara, det denna hunger efter ljus och tröst ofta blifvit alltför ifla tillfredsställd, emedan dels en osund, dels en föga födande själaföda blifvit dem gifven och af dem med en hungrandes åtrå emottlagen, hvaraf det väckta andeliga lifvet dels utslocknat, des blifvit till en tid undertryckt. Med dem som anse lärarenas undervisning vara nog för allmogen, är ej mödan värdt alt tvista. Redan det ofvannämnda frågandet efter något, all ock för egen del och på egen hand begrunda, vederlägger dem. Om en husfader skall, såsom en trogen Abrahams efterföljare i tron, befalla sina barn och sitt hus, att liksom han la Herrans vägar, och göra hvad rätt och godt är, en skyldighet, som Guds Ord och christeliga konungars påbud ålägga honom, och han, såsom det allmännast kan antagas, ej sjelf har nog insigt cHer sjelfförtroende att förklara Guds Ord, så behöfver han något all uppbygga sig sjelf och de sina. De hafva Mosen och Profeterne, det är sannt, de hafva genom Guds Nåd och de christliga Bibelsällskapernas välsignade nit och verksamhet tillgång til Bibeln; men den som deraf ville draga den slutsatsen, att ingen annan bok behöfves n Bibeln, har i sjelfva verket bevisat säkerligen mer än han ville, ty dermed skulle ock all muntelig undervisning blifva om öfverflödig uttömd. Det är således godt och nyttigt att finna och äga en bok, som kan tillfredsställa en efter ljus och tröst bungrande själv en bok som kan passa för en husfader att derutur på Sabbat:aftonen och andra tillfällen uppläsa något för sin och de sinas uppbyggelse, en bok, som då den båller sig till Guds eget Ord, och gör menniskorna småningom skickliga alt mer och mer utan kryckor och menskliga hjelpredor kunna begagna och förstå Bibeln, — en bok, som liliika ej skulle blifva större, än att ock den mindre bemedlade skulle kunna ega den. En sådan bok är utan tvifvel: inthers fjus-Postlia, hvilken väl är minire vidlyftig än Kyrkopostillan, men nufvudsakligast innehåller detsamma, och har redan, ehuru blott i en gammal Dansk öfversätt.ing, hvaraf några exemplar finnas i norra orterna, blifvit med välsignelse begugnad och således burit villnesbörd om sig. Här lärer man inna Luther såsom den ä!sklige husfadren, den der för ina barn och tjenare framställer Guds Ords sanningar med ;n enfald och kraft, som man måhända sedan Apostlarnes id ej finner hos någon lärare; här bör man honom unlervisa dem om de förra menskolärorna under Påfvedömet ;ch styrelsen derunder i stat och kyrka, samt hör honom ippmana till tacksamhet för och rätt begagnande xf det jus, som Herren genom honom-och hans medhjelpare åter ippländt, — man kan ock här få höra honom, huru han: tan fruktan predikar inför furstar och mäktiga, — och å en tid, när det i synnerhet synes efterfrågas hvad anI ra trott, tills man sjelf knappast vethvar man är hemma, vån man af denna predikosamling lära just hvad en den anna trons Kämpe trodde. — Med ett ord äfven den, om ej just af blott andeligt behof vill läsa denna boken, kall likväl deraf inhemta en sannare kunskap om Chato-j sismen, om Luther och hans tid, om vår församlings lära ch om Guds Ord, än det i många Theologiska compenier och kyrkohistorier blifvit framställdt. — Erfarenheten ar ock intygat, att inga religiösa böcker af folket så väll ;irstås, som Lutbers. -Emot dem har man anmärkt denna ridsanda, som alltid uttalar sig mol Påfven, Cardinalerna ch Biskopar m. fl., samt bar gifvit hans skrifter skuld ir det på några orter uppkomna missförstånd emellan läre och åhörare. Men skulden till detta missförstånd liger måhända djupare. Blott man icke finnes strida emot uds Ord, så skall man ock hafva mindro skäl att klaga iver allmogens tillämpningar af Luthers anathemer emot åfven och Cardinaler, — ty just derföre dömde han dem karpt, emedan de med list och våld vil!e tillintetgöra Guds rd. Äfven i denna samling, Luthers Huspostilla, skola igra få ställen kanske stöta vissa ömtåligare nåturer, för vilka Jesu ord om svärdet, det han var kommen ett sän: 1 på jorden, äro okända eller förbisedda. K Denna andra upplaga är dessutom försedd med några 1 k dr TI ra predikningar äf don första, och är öfversättningen ma ytterligare reviderad. Boken prydes dessutom med I vackert porträtt af Frälsaren i stälstick. Samlingen mmmer att upplaga omkring 65 ark och kostar i exemplar 32 8 samt bunden i wh. 5: 46 Bf Bko, och hvart 6:te emplar gratis, och är subskript on samt köpepriset lika. g ken bir färdig i Maj 1845, 6 P. 4, Huldberg t i Fahlun. a Hernösands. Stifts-Matrikel. De uti Hernösands Stift födde och i ecklesiastik tjenstring utom Stiftet, vare sig vid Församlingarno el!er vid gi roverken, anställde personer, som icke redan till lod-13. ig vid den nya upplagan af Stiftels Matrikel, som nuts under tryckning, sina biografiska uppgifter och meritim teckningar meddelat, anmodas att desamma med detlal