Aftonbladet – 17 februari 1843, sida 2

Jag förstår ... ni ger dem icke tid dertill.v Nej, det är -derföre, att man icke tager mig.c Hvilken stolthet! Jag har rättigbet dertill, ty jag har tillbakavisat allt hvad Versailles har lysande och ädelt., Ni är inbilsk, vackra mask. pDöm mig icke illa, jag bönfaller derom. Jag kan af er ingenting erhålla mer än ett godt omdöme; beröfva mig det icke, jag skulle vara mycket olycklig, om jag förlorade detta. Kungen började finna sig förlägen af denna o rubbliga kontenans hos masken, som intrigerade honom. Han besrep mycket väl, att ett stridsfält för galanteriet här öppnat sig och viste icke hvad han skulle göra. Lyckligtvis hade han framför sig en Gvinna med snille, och hon sparade honom halfva vägen och alla preliminärerna. Är det inte sannt, min herre, att ni är Mmycket stolt öfver er utflykt i qväll, och att ingenting synes er så Jjuft som er frihet? Att på samma afton besöka mor Gillette och operan det är en vacker debut det. Hvad sade er spågvinnan?, Hon sade mig... att man Snart skulle älska mig med häftighet, och att jag skulle bli tvingad att svara derpå. ; z ÅAr det sannt? ;Ja vet inte... Den okända slog ned ögonen och kungen rod nade. Man måste ofta varit kär i er... förmodligor har man sagt er det? Ni vill veta hvad man sagt mig... åh, ingen ting är lättare ...