Aftonbladet – 7 februari 1843, sida 3

är det väl möjligt att bemåälde landshölding ICkt är den sannskyldige auktorn, och i detta fall lä rer Statstidningen sjelf finna nödigt att bestämdi frikalla honom, dels för sakens skull, på det hö I gre auktoritet ej må gifvas åt ifrågavarande upp: -I lysningar, än de verkligen förtjena, dels för Statstidningens egen skull, på det hon ej må hafv: I tillagt oftaberörde landshöfding uppgifter, dem han I tilläfventyrs vore obenägen att underskrifva. Er sådan obenägenhet synes oss mycket möjlig. Det är nemligen en känd sak, att den af embetsmyndigheten uppräknade tillverkningen af ylleoch linneväfnader på de sednare tiderne högst betydligt aftagit inom de 7 häraderne och blifvit isynnerhet hvad angår linnetillverkningen, ut: trängde af bomullsväfveriet. I alla landsorter ve! man att Westgötharne, numer medföra högst J obetydligt linnevaror och att bomullstyger äro deras förnämsta handelsartikel. Yllemattor, ylleoch hårtäcken samt bolstervar tillverkas egentligen utom de 7 häraderna, förnämligast i Halland, Joch detta är äfven till en del förhållandet med IS. k. vestgöthevadmal. Den upplysande embetsmyndigheten hade således rätteligen bordt säga, Jatt husslöjden i de 7 häraderne nu förnämligast lär riktad på bomullsväfveri, och att detta nu kan Janses som hufvudnäringen. Att Marks härad ensamt tillverkar bomullsväf är ett märkvärdigt misstag. Det är tvertom bekant att, sedan bomtullsväfveriet kommit i gång, detta spridt sig viI dare inom de 7 häraderne än den fordna linnceoch ylletillverkningen, så att äfven Redeviägs, Vedens, ja sjelfva Gäseneds och Bollebygds härader deri deltaga. Denna förändring i föremålen för husslöjden har, om vi ej alltför mycket misstaga oss, blifvit flera gånger anmärkt af Konungens befallningshafvande i Elfsborgs län och framställer sig hvarje år i kommerskollezii embetsberättelser. Sålunda ser man t. ex. att för år 1840 afstämplades i Borås och Ulricehamn 445,149 alnar blaggarnsoch 486,984 alnar annan linneväf, hvaruti äfven inbegripes den bolstervar o. d., som kan antagas vara tillverkad i Halland och andra orter, hvaremot tillverkningen af bomullsväfnader uppgick till icke mindre än 4,685,384 alnar väf och 4,2355,528 stycken dukar. Under år 1844 har tillverkningen af såväl bomullsalnväf som bomullsdukar icke så obetydligt aftagit, men afstämplingen af linnevaror visar också en förminskning af omkring 206,000 alnar; afstämplingen al ylleväfnader har deremot tagit en vacker tillökning. Får någon slutsats dragas häraf måste den väl blifva, att allmogen funnit tillverkningen af bomullsväfnader mindre lönande än förut; och då bomullsväfverierne tvertom ökat sitt tillverkningsquantum, så följer nödvändigt deraf, att dessa sednare ligga öfver 4 den, mellan dem och husslöjden, existerande konkurrens. Embetsmyndighetens påstående, att Rydboholms konstväfverifabrik arbetar för finare, hvita bomullsvaror och icke för de sorter, som tillverkas af allmogen, har Statstidningen sjelf, dagen efter upplysningarnes meddelande, på det grundligaste vederlagt, genom en ur landsortsbladen hemtad, officiel uppgift öfver Rydboholms fabrikstillverk ningar år 48441, hvarur vi intaga följande: Uppgifter om rörelsen vid Rydboholms konstväfveri och appreturverk under loppet af sistlidne år. Af Hallrätten i Borås afstämplade blekta tyger: 53,874 st. , och V, cambric, utgörande 67,878 alnar. 2,609 5, shirting 4156,540 801 Y, inchlärft 24,030 n 3,883 5, homullslärft 1535,320 —) samt tillverkat för tryckerierna och färgerierna i Stockholm, Götheborg, Borås och Ulricehamn, hvilka tyger endast blifvit med fabrikernes stämpel försedde: 455,048 alnar af 48, 42, 36, 52 och 26 tums bredd släta tyger. 44,761 alnar dto dito kyper, utgörande sammanlagdt 8714,577 alnar olikartade bomullsväfnader, hvaraf tillverkningsvärdet uppgår till Rgs 253,746 Rdr 7 sk. 6 rst. Tillverkningsvärdet har alltså ökats förlidet år med 4,430 Rdr 40 sk. Res. Ehuru tillverkningen ökats med 2535,443 alnar utöfver det föregående årets, leder differensen sitt ursprung derifrån, att under 48492 till största delen väfvits smala tyger för tryckerierna och färgerierna, hvarföre ett mindre värde kommit att uppgå, och alltså blifyit tillverkadt 8,395 st. 7, och 5, cambric mindre än föregående året 4841. I sistlidne December har fabriken blifvit ökad med 28 st. väfstolar, som äro i full gång, och arbetade den 24 i samma månad 476 st. sådane. Qvaliteten af de vid Rydboholm tillverkade väfnader förhåller sig alltså tvertemot emhetsmyndighetens upplysningar. Fina väfnader, såsom kambrik, tillverkas, som man ser, obetydligt, och denna tillverkning har, under sistlidet år, blilvit inskränkt med icke mindre än 8,593 stycken. Deremot var tillverkningen för tryckerierna och färgerierna af bomullslärft samt af smala tyger ojemförligt större, än tillverkningen al fina tyger, och hade blifvit starkt utvidgad. Dessa tyger, ehvad man benämner dem bomullslärft eller kalliko, äro precist af den sort, som allmogen tillverkar och hittills afsatt till färgerierna och tryckerierna. Och som fabrikens tillverkningar, både i hänseende till bredden och väfnadens jemnhet, ega företräde för allmogens, så afsättas de förre lättare, än de sednare. Allmogens bomullslärfter utträngas derföre småningom, och detta blir änl. mer händelsen, när de öfriga bomullsfabrikerne fått sina väfverier i gång, hvarpå nu som bäst arbetas. Att andra bomullsfabriker redan börjat uttränga busslöjdens dukar, samt randiga och rutiga välnader, har embetsmyndigheten sjelf anmärkt och såladarv hakräftak vår uNnnrift DMatta har il arst 1