Aftonbladet – 2 februari 1843, sida 3

JV V MOV V HV UM tU —— AL Ihan, på prestens fråga: om han ville hafva denna ficka till sin äkta maka, med en äkta engelsk. cd, att han ju ej kommit dit för annan orsak, hvarför det var onödigt att göra en sådan frågan, och uppförde sig för öfrigt så oanständigt, att den andlige i stället för att ålägga honom äkt-nskapets ljufva band, låt en poliskonstapel föra honom i häkte. — Ett sidostycke till denne älskvärda bruågum och förboppningsfulle äkta man inställdes nyligen för en af domstolarne i London. Det var en tapetseraregesäll, som på hemvägen från kyrkan, der han blifvit vigd, tog en liten krokväg för att få besöka en krog, der han så flitigt anlitade groggbuteljen, att han, då ban skulle gå hem, olyckligtvis: föll -o:nkull i en rännsten och somnade. Då hanföljende morgon riktigt vaknade och fann sig ligga på en hård bänk i vakthuset, bad han beskedligt att få springa hem och lugna sin unga bustru,! som ej visste hvar han var, innan ham fördes upp till polisen. — ETT ENGELSKT MEDEL ATY BETALA SINA SKULDERNyligen gille sig en ung enka med fyra barn ånyo — berättar den engelska tidningen Boston Herald —; men hade några skulder och ville bespara mannen obehaget att betala dem. Då gaf någon henne det rådet, att hon vid vigseln blott skulle kläda sig i eu lakan, emedan en gammal plägsed föreskrifver, att mannen efter en vigsel, hyarvid hustrun varit så klädd, ej är förpligtad att betala hennes skulder. Enkan låt icke säga sig detta två gånger, och hade verkligen mod att visa sig i kyrkan, endast klädd i ett lakan, som hade hål! för armarne, och i hvilket hon för öfrigt var insydd som i en säck. — ÅnzEKDOT. Den snillrike parlamentstalaren och skriftställaren Sheridan; lika färdig att göra skulder, som att säga qvickheter, hade en dag ett par nya stöflor på sig. .På hvad sätt tron j väl, att . jag fått dessa stöflor? frågade han ett par sina vänner, hvilka han träffade. Dessa gissade hit och dit. Ncej, sade Sheridan, det kunnen j ej gissa; jag har köpt och betalt dem.