— Älskar hon dig, Edmond? — Denna enda fråga kullkastade mitt luftslott. I början visste jag ej hvad jag skulle svara, men sade slutligen med darrande röst: hon skall älska mig. Doktorn höjde på axlarne och gick fram och tillbaka i rummet. — Hvilken galenskap! Du vet icke om hon älskar dig och vill riskera att störta dig i förderfvet tillika med hennel Och om hon, som väl är möjligt, med ungdomens oförsigtighet, antager dilt ullbud, så skall du dyrka din gudinna här i dessa rum, der du knappt kan lefva sjelf. Hör på ett förnuftigare förslag. ILemna din vansinniga kärlek å sido och tänk på nödvändigare saker. Iceon dör, den unga flickan har ingen tillflykt, inga tillgångar, man måste således utfinna sådana. — Till en början tager jag intet arfvode och betalar sjelf medikamenterna. Sedan. skall jag väcka din onkels intresse för henne, genom att anförtro honom detta äfventyr, utan att du nämnes. Han skall nog bistå Clotilda, och vi skola skaifa benne en plats, der hon kan förtjena sitt bröd, och der du aldrig får återse henneDu skall aldrig återse henne, det är det Pris, jag bestämmer för mitt bistånd. I hvilken afsrund skullen j ej störta er! i hvilket clände! Du vet ej hvad det vill säga, att se en tillbedd qvinna sakna allt! Dessutom är du väl ej en sådan egoist, att du ej skulle lemna henne sin frihet, a hon ej älskar dig. Genomträngant 12 skrik afbröto Nasså Clotilda störtade in i rummet och anropade oss begge om hjelp. Hvilken anblick! Leon, med förändrade drag, ansigtet redan betäckt af dödens skuggor;