Aftonbladet – 27 januari 1843, sida 3

Christianstad den 24 Januari. Såsom bevis på vädan af de orimliga bränvinsackorder, hvari all moget af åtskilliga handlande inlockas, torde förtjena anföras, att hos en hemmansegare i Winslöfs socken i desse dagar utsökes en bötessumma för bristande bränvinslefyerering af icke mindre än ombring 4,009 Rdr Rgs. Härigenom mäste bonden troligen låta sitt hemman gå under auktionsklubban. Reflexioner här öfver erbjuda sig sjelfmant. Frågan är blott, buru snart vederbörande anse tiden vara inne att stäja ett dylikt ofog mot en genom sin bristande bildning och erfarenhet snart sagdt värnlös allmoge. En ljusare företeelse inom samma socken är följande: År 4820 satt en fattig torpare på frälsegrund med sina 3 söner och en dotter i svaga vilkor. Då beslöto föräldrar och barn att söka sin styrka genom förening och gemensamt arbeta för samma kassa. Fadren hyflade, modren och flickan väfde, sönerna målade, spelade, handlade och odlade jorden. Torpet utbyttes snart mot en egen torfva. Så fortgick deras sträfvande i den fullkomligaste harmoni ända till sistlidet år. Då skitades det gemensamma boet i lika lotter mellan alla syskonen. Dottren fick med sin hemgift en friare, hvardera af sönerna sökte sig en brud, alla fingo deras serskilda hemman. Sammanlagdt egde de nu 4 V,, mantal. Nyss firades bröllopen med några, dagars mellanskof mellan hvarje, och den gamle sitter förnöjd och skådar från fönstret i sin lugna undantagskammare sina söners hemman. (Sk. P.) a a a