Aftonbladet – 23 januari 1843, sida 2

adjunkten ILmdbioms botaniska notiser, och för det kommande tidskriften Frey, göra allt vidlöftigare relaterande öfverflödigt, då det kommer så sent efter. Arbetet slutar med en 448 sidor lång reseberättelse af professor Zetterstedt rörande hans botaniska iakttagelser under sin resa genom Jemtland och en del af Norge under sommaren 4840. Hela denna långa, i vetenskapligt hänseende så föga intressanta berättelse hade, utan skada för årsberättelserna, gerna kunnat vara inskränkt till på sin höjd 4 sidor. Hvartill, kan man med största skäl fråga, tjenar det, att på hvarje sida återupprepa de allmännaste vexter, som förekomma oafbrutet från Ystad till Nord-Cap? Då deras utbredning, jemte de ezentliga fjellvexternas stationer äro redan af våra Floror för de fleste noga kända, hade det varit nog, att blott anföra det afvikande eller det sällsynta förf. funnit under sin resa. Att för årsberättelserna begagna sådan ballast, tyckes nog öfverflödigt, då de äro nog öfverlastade förut. Dessutom är det beklagligt, att man har skäl att betvifta riktigheten af en del af herr professor Zetterstedts uppgifter. Vi vilje blott anföra såsom exempel uppgiften, att Evonymus Evropaeus förekommer vid Täfvesjön i Helsingland. Då denna vext i Sverge går blott till Gottland längst i norr, och på fasta landet blott förekommer i de sydligaste provinserna, har man allt skäl att förmoda ett misstag. Herr prof. Wikström följer i dessa årsberättelser Jussieus uppställning af Naturliga systemet. en mängd nya uppställningar af Naturliga systemet, som på sednaste tvenne decennier utgifvits, tyckas likväl temligen tydligt utvisa olämpligheten af den Jussieuska methoden för vetenskapen i afseende på dess nuvarande ståndpunkt. Det synes oss så mycket olämpligare, att ännu fortfara att följa detsamma, då ingen, hvarken äldre eller yngre botanist i vårt land, befattar sig dermed. Det vore väl bättre, alt begacna det system, som, utom det att det är bygdt på en fullt vetenskaplig grund, har en säker utgångspunkt, i stället för den vaga Jussieuska, jag menar herr prof. Fries system, hvaraf baron Däöbens handbok och en från prof. Fries sjelf, måbända snart utkommande öfversigt, lemna en uppställning. Prof. Fries, som, med snillets eld begåfvad, enat mer än 2 decennier åt tanken på utförandet af en naturenlig gruppering af vextriket, är af alla inhemska botanister, efter Linnås tid, den enda, som kring sig bildat en lofvande botanisk skola. Det är af denna, som hans system med enthusiasm blifvit emottaget, och det icke blott derföre, att det är svenskt, utan äfven för den genialite och filosofiska konseqvens, som genomgår detsamma. — Men om förl. till dessa årsberättelser, af några egna skrupler, icke vill hylla och bearbeta det inhemska systemet, vore det likväl mera skäl att följa det, som numera är allmännast antaget utrikes, nemligen De Candolles. Det: vore bättre, alt följa detta systern, än att blott (pag. 144-—419. anföra ett utdrag ur en uppsats af De Candolle om hvilken vextfamilj är den fullkomligaste och med hvilken den systematiska uppställningen bör begynnas. Denna uppsats är verkligen intressant, eburu De C. ofta råkar ut för skefva och ensidiga omdömen då ban vill förfäkta sina åsigter mot prof. Friess. Som icke här är rå fältet för ett närmare granskande af dessa åsigter (hvilket dels skett på andra ställen, deis kommer att ske) vill rec. blott göra några få anmärkningar mot den De Candolleska åsigten, hvilken herr W. tyckes med serdeles nöje upptagit. Pag. 4416 säger De C.: ÅAnalogien med djurriket synes vara det bästa medlet att bestämma sin åsigt härom. Vi se nemiigen uti de båda organiska rikena, att de fullkomligaste varelser äro de, hvilka framställ a det största antal af deras väsendtliga organer, fria ifrån all vidfäistning, och distincta, hvad deras funktioner angå. Detta är grundadt i förnuftet; ty ju mer organerna äro fria ifrån all vidfästning, ju mer kunna de fullkomligt uppfylla sin bestämmelse. Om fullkomligheten hos djuren skulle bestå häri, så skulle naturligtvis den gamla satsen upphäfvas, att hvarje djur är skapadt fullkomligt moisvarande sin bestämmelse., Denna uppfylla de säkert, deras organer må vara mer eller mindre fria. — Pag. 448 yttrar De C.: Att påstå, att de talrikaste grupper äro de fullkomligaste, är en sats, stridande emot allt hvad klarast är: på denna räkning pskulle insekterna ställas i spetsen för djurriket och svamparne i spetsen för vextriket., Detta påstående är något enfaidigt af De Candolle. Då man talar om Composite talar man blott om en enda familj, och svåmparne deremot utgöra ep hel klass eller rättare provins af vextriket innefattande flere f.miljer. Skulle man för öfrigt gå konseqvent till väga, borde de , nuvarande familjerna af svamparne konstrueras till klasser och ordningar och hvardera sönderdelas i flere familTREE NE SANS FE ATA SE a a a fr ra rr ana Itat kanital att namn för ärlighet. klokhet och mod.