Aftonbladet – 23 januari 1843, sida 1

HEMLIGHETEN. AF PAUL DE KOCK. (Slut från Lördagsbi.) DApremont syntes mycket lycklig i sin hustrus sällskap, och alltid ifrig att behaga henne; men han lemnade henne hvarje eftermiddag för tvenne timmar, och var vid återkomsten mycket glad och upprymd. 7 Det oaktadt var Nathalie ingalunda lugnad. Hon sade vid sig sjelf: Min man är visserligen yckligare nu än han syntes vara i Paris; men hvart kan han väl gå hvarje afton, stundom till och med under det hans eget hus är fullt af gäster; men att förtro sig till sin betjening — att spionera på en person, som var henne så tillgifven — nej! sådant kunde icke falla henne in. in gång sade en ung man afhusets vänner skrattande till fApremont: Min hedersvän, hvad tusan hade du för dig i går, då jag såg dig förklädd som bonde lovera under fönstret af ett litet hus en qvarts mil härifrån? Om jag icke haft så brådtom, skuile jag halva stannat min häst och frågat dig om du sj velade herde.n Min man förklädd som herde? utropade Nathalie under högsta förvåning. Edgar tar felt, det kunde omöjligen vara mig han såg,, svarade Armand, bortvändande sig förlägen. Icke du! omöjligt! återtog den unge mannen; pdå var det någon som otroligt liknar dig. ;Huru var den mannen ni talar om klädd? hvar är huset beläget ?, frågade Nathalie hastigt. pJag kan icke bestämdt säga det, min fru; ty jag är icke nog bekant med denna del af landet,