Aftonbladet – 21 januari 1843, sida 3

af sjövattnet, så att många (förmodligen gipsstatyerna) förlorat sitt värde, ehuru de. kistor, i hvilka de voro inpackade, blefvo räddade. Konstnären lärer imedlertid ej lida ngon pekuniär förlust, emedan arbetena voro högt assurerade, — LEINBERGER, luftseglingens skeppsbrutne Columbus, ämnar nu försöka det yttersta för att sätta sin uppfinning af ballonger, hvilka gå som ångbåtar NB i luften, i verket. Han reser nemligen med sin apparat till Wien, der han lärer ämna fylla den med Straussisk valsoch Lannersk gallopad vätgas. Kunna ej en gång Strauss och Laaner sätta hans ballong i rörelse, så är väl allt hopp förloradt. — SKEnDöp. En innevånare i kommunen Eymet i departementet Dordogn: — berättar tidningen la Presse — led af sömnlöshet och vände sig derföre till en doktor, som gaf honom en sömndryck. Han insomnade också snart, men då hans sömn fortfor äfven den följande dagen, kom hans familj i ångest och lät öppna en åder på honom. Då intet blod kom ut gjordes en noggrannare undersökning och mannen förklarades för död. Han begrafdes, men nägra dagar derefter föll man på den tankan, att sömndrycken kunde hafva förorsakat en blott skenbar död. Kistan öppnades följaktligen, och den begrafne fanns omvänd och liggande på andra st dan! Den olycklige var begrafven lefvande, eburu efter utseendet död, och hade ögonskenligen sökt räd da sig ur sitt rysliga fängelse. — Ert FARUGT VAD. I en parisisk tidning lästes nyligen följande annons: En man sökes, som har dugtigt skägg och mod att förtiena en hederlig penningesumma. Många skyndade genast till det uppgina stället, ty den goda staden Paris är icke fattig hvarken på skäggiga eller modiga, men aldraminst på sådana män, som hafva lust aw förtjena penningar. Då vågstyckets beskaffenhet upplystes, återtogo dock nästan alla sina anbud. En Engelsman, lord S., hade nemligen slagit vad med någon, att hans kammartjenare skulle kunna afraka skägget på en i vagnen sittande person, medan hästarne sprungo i karrier, utan att dervid åra den, som skulle rakas. Den 4 December sistl. år kom vadet imedlertid till afgörande. Man såg en vagn fara från lordens hotell, körd af den ädla Britten sjelf, enligt den med sin herres skicklighet bekante kammartjenarens önskan. I vagnen satt offret, på hvilken barberkonsten skulle göra sitt mästerstycke, blek men lugn och sitt öde undergifyen. Bredvid honom satt kammartjenaren med rakfat, handduk, tvål och knif. En stor mängd ryttare höllo sig på båda sidor om vagnen, och i en annan vagn satt en läkare. Tåget tog vägen åt Neuilly. Redan vid barricren intvålade kammartjenaren sin granne. Innan vagnen nätt Neuilly var arbetet utfördt, oaktadt 1lorden måste köra temligen fort, emedan polistjenstemän till häst förföljde honom för att hindra det farliga vadets utförande. Då den rakade var undersökt och befunnena fullkomligt väl rakad till och med på halsen, fördelade lord S. vadsumman, som utgjorde 400 guineger mellan kammartjenaren och mannen, som satt sitt hufvud på spel. I detta ögonblick ankommo polistjenstemänneny men blott för att vara vittnen till lord S:s triumf. Samma afton lät den rakade beundra sig i kaffehusen i Palais Royal och skulle kanske hafva förtjenat 50 guineer till, om icke tvenne bedragare, på andra ställen i ståden, hvar för sig utgifvit sig för den rakade. — -Korossarr Bröp. I England, der allt tillvagabringas i stora dimensioner, bakas äfven större bröd än annorstädes. Tidningen Essex Herald omtalar en sådan respektabel bulla af hvetebröd, som nyligen fanns i en bagarbod hos Hrr Hart et Lesslie, sex fot i längden och 47 tum bred, var bakad af en half tunna mjöl, och vägde 144 skålp. — MADAME LAFARGE har, enligt skrifvelse af den 50 Dec. från Montpellier, ej undkommit ur sitt fängelse, såsom ryktet förkunnade, utan tillbringar ännu, som förr, hela sin tid i sängen för att slippa att päåjaga sig den grofva fångdrägten. Hon lefver mest af schoklad. TR Ta barn or a Rn tr a ge År RR RR Rn