allt i Rgs, det förra oberäknadt hälften i Thorskogs bruk, hvilken hälft uppskattas till omkring 45,000 Rdr Rgs. HVARFÖRE TÄNKER INGEN PÅ GESÄLLERNA ?) Med mycket nöje intaga vi efterföljande uppsats, som med värma och sakkäånnedom behandlar ett ganska vigtigt ämne. Ilvad insändaren utiingressen yttrar derom, alt tidningarne skulle för mindre vigtiga och blott roande ämnen uppoffra de mer maktpåliggande och allvarsammare, må gälla som ett bevis på insändarens förkärlek för de sednare, men innefattar för öfrigt blott insändarens individuella åsigt om det som är vigtigt eller icke vigtigt för publiciteten och är för öfrigt mycket naturligt hos en person, som lefver för en vacker id, som önskar att hans egen känsla derför måtte genomtränga hela samhället, och räknar för småsak och förlust allt, som drar uppmärksamheten från hans älsklingsföremål. Denna insändarens förkärlek förleder honom verkligen till en orättvisa, då han insinucrar, att den samhällsklass, för hvilken han uppträder, icke skulle bafva funnit en varm förespråkare hos pressen. Vi kunna, med afseende härpå, för vår egen del erinra, att detta blad vid mångfaldiga tillfällen framställt handtverkslärlingarnes hårda behandling och gesällernas svåra belägenhet; yrkat på en förbättrad undervisning för dessa klasser, både i allmän humanistisk bildning och den, som hör till deras yrke, motsatt oss de hätska omdömen och förslag till hårda åtgärder, som af fattigsvårdskommittten och af systemets anhängare blifvit framställda och åsyftat att behandla gesällerna såsom heloter, och slutligen vid många tillfällen fästat uppmärksamheten på det hinder, skråförfattningarne uppställa mot gesällens naturliga och för förbättringen al hans ställning så nödvändiga önskan, alt blifva sin egen, och att, om han icke finner ett yrke lönande, få utöfva ett annat. Det är i konseqvens med dessa yttringar vi önska framgång åt insändarens försök att vinna sympathier för detta ämne, genom den uppsats, som här följer: Aftonbiadet innehöll hän mot slutet af det gamla året en serie af utmärkta artiklar rörande fattiyväsendet. Insändaren dristar tillförse sig af red. den godheten att på det nya bereda rum i sin tidning för hosgående artikel, hvilken åtminstone torde anses ega den egenskapen gemensam med de nyssnämnda, att vara hållen i en varm och fosterländsk anda. Ett ord om och för gesällklassen är otvifvelaktigt ett ord i sinom tid. Då man dagligen läser tidningar af alla färger, har man väl å ena sidan stundom anledning fägna sig öfver den uppmärksamhet, som fästes vid vigtiga för vännen af fosterland och mensklighet ömmande ämnen, men å andra sidan kan man ej undgå att finna, att dagens små tvistelrågor, att nyheter, teaterrecensioner, noveller och annat blandadt styckegods, borttazer väl mycket af det utrymme, som borde egnas åt utredandet af de frågor, hvilka röra de serskilda samhällsklassernas bringande i en bättre och lyckligare ställning. Det vill synas som om tidningarne någon gång mera gjorde till sin uppgift att roa de bildade klasserna, än att arbeta till förmån för de mindre bildade. Nekas kan väl ej, att frågor rörande folkupplysning, fattigvård, förbältring i fångväsendet, inrättande af nykterhetsföreningar, ränteförsäkringsanstalter, inrättningar för vanvårdade barns uppfostran, brandstodsföreningar med flera allmänna välgörande anstalter till de lägre och fattigare samhällsklasserna, ganska ofta i tidningarne upptegas till diskussion; och det vore orättvist alt icke erkänna, att publiciteten i sin mån bidragit att väcka ett allmännare intresse för dessa och dylika frågor; men ännu återstår mycket i det afseendet att göra. Bland ämnen, hvilka författaren af dessa rader ännu icke sett i någon tidning upptagna, är möjligheten att kunna bereda en förbättrad sambällsställning åt en klass, på hvilken man ännu synes allt för litet tänka, nemligen gesällerna, ett af de måhända icke minst vigtiga. Gesällerna utgöra till en icke obetydlig del kärnan, hvarur det stånd, som, enligt nuvarande lagstiftning, väsendtligen ingriper i landets allmänna angelägenheter, nemligen borgareståndet, framgår. Någon utsigt att från detta stånd få öfverflyttad den fjerdedel i representationen, som den för närvarande innehar, synes åtminstone för en ganska lång tid, lindrigast sagdt, ännu problematisk; ty att det