Aftonbladet – 10 januari 1843, sida 2

man funnit i Hereulanum. Men utur en annan syn punkt betraktad, så utöfvade denna efterhärmning a Grekernes mönster, som på samma gång utgjorde an tikens studium, ett välgörande inflytande på den ny fransyska skolans stil och skulle säkert fört densamm till högre fullkomlighet, om det allvarsamma och be ständande kunde äga varaktighet i detta land. Så t. ex. inblandade sig den stela och mysteriös egyptiska stilen i fransyska smaken, sedan den egyp tiska expeditionen slutat. Och som Napoleon had: mycken kärlek för det orientaliska, så täflade konst närerne, att med begärlighet använda denna mängd a Anubis-, Osiris-, Orusoch Isis-hufvuden, Sphinxer Gumsar, hieroglyfer och tunga ornamenter, om hvil kas inre emblematiska mening de voro likaså okun nige som de oskickligt blandade dem tillsammans mec Grekernes sköna och lediga former. Efter kejsaredö mets fall blef den gamla göthiska stilen på modet och, ehuru denna smak serdeles i England gjort de första och största framsteg, kan den likväl egentliger blott användas i byggnadskonst och ornamentsbild buggeri. I England var det sir Joshua Reynolds, som re formerade målarekonsten och friade den ifrån allt som var fransyskt, samt införde sitt eget maner, hvil ket närmar sig Rembrandt och den Venetianska sko lans stil. Men utom sina arbeten lade han dock der förnämsta grunden till en bättre smak genom sin: skrifter. Hans målningar äro nästan uteslutande por trätter, hvilka äro utförda i en stor stil, som docl mera tillhör den historiska genren, hvarföre han ickt alltid besitter den individualitet, som åter måste var: oskiljaktigt tillhörande porträttet. Reynolds mantr blef med framgång imiteradt a Carl Fredrik von Breda, som varit hans elev och början af detta århundradet verkade en stor förän dring i målarekonsten inom vårt fädernesland. Dett: i förening med Davids nya skola i Paris har friat de tecknande konsterna ifrån den gamla fransyska ma nierismens inflytelse och lemnat vägen öppen till der klassiska antikens och den sköna naturens studium hvilka äro de fria och sköna konsternas oföränderlig: grundval. Vid denna tid antog Konst-akademien i Stock holm det nya namnet af De fria Konsternas Aka demi i stället för sin gamla benämning af Målare och Bildhuggeri-akademi. Detta utbyte skedde 1814 när Sergel och Breda ännu voro till och det nya och friska i konsternas lif begynte göra sig gällande i fri het och handling. Desse stora konstnärer blefyo se dermeru kraftigt understödde af bildhuggarne Byström Göthe, Fågelberg; historiemålarne Hasselgren, Westin Sandberg och John Breda; porträttmålarne Krafft oc Sparrgren; landskapsmålarne Fahlerantz och Martin samt genre-målaren Laurcus m. fl., af hvilka änm många lefva och verka. frsemmnroRtteUnStSu EES ENAS nn