Aftonbladet – 9 januari 1843, sida 2

if egendom, att, i ansenliga trakter af landet, nästan icke alls några penningar finnas i omlopp. Ar 4830 cirkulerade endast 64,323,898 dollars i panknoter; deremot den 4 Jan. 4837 4149,183,890 lollars, och den öfverdrift i spekulationer, som Jostrades genom denna massa af disponibla penningar, grep äfven kapitalisterne i Europa och förledde dem att lemna lån, hvilkas enda verkan varit, att göra det onda ännu mera vidtkringgripande, då sedermera bankerne och handelshusen gingo öfverända. Såsom medel att trygga landet emot förnyandet af dessa olyckor, framställer presidenten å nyo det förslag, han förlidel år framlade för kongressen, om bildandet af en skattkammarbyrå, som icke blott skulle hafva hand om regeringens finanser, utan äfven tjena att bringa stabilitet och säkerhet i landets penningeoch krelitväsen. Denna byrå skulle bestå af trenne lelamöter, med benämning af skattkammarkommissarier, hafva filialinstituter i alla staterna, uppvära statsinkomsterne, förvara och utassignera lem. Åf dessa medel skulle dock 3 millioner lallars innehållas såsom deposition, att tjena till saranti för 43 millioner sedlar af från 3 till 100 dollars valör, hvilka skattkammarbyrån skulle atgifva. Dessa sedlar skulle, när heldst innekafvaren det påfordrade, inlösas och emotiagas ialla kassor såsom reda penningar. Finansministern skulie, i fall så behöldes, ega rättighet att utgifva statsobligationer till ett belopp af 3 millioner, såsom ytterligare hypotek för de 43 rmillionerne sedlar. Till bestridande af förvaltningskostnaderne skulle byrån få diskontera vexlar, förfallna efter en månad, samt antaga deposita och utfärda cerLifikater derå. Bland de fördelar, denna finansplan skulle medföra, räknar presidenten äfven den, att federalregeringens kredit under alla omständigheter skulle kunna upprättbållas, då densamma deremot för närvarande är så sjunken både inom Förent: Staterna och i Europa att, såsom bekant är, ickq ens emot förpantning af en del af statens jord ett lån kunnat erhållas, svarande knappt mot fjerdedelen af eit års statsinkomster. Slutligen föreslår presidenten, att staten mått ersätta general Jackson de penningeböter, til hvilka han 4846 dömdes af domstol, för det bar på eget ansvar proklamerade krigslagen i New Orleans, för att kunna desto kraftigare försvar: denna stad mot Engelsmännen.