Aftonbladet – 7 januari 1843, sida 3

EAST SRS KT SITE AAA SES ESTETIK mig för de lärdal Men jag måste väl bjelpa honom på tralleny. Hon fällde till den ändan sin näsduk på golfvet, och då både hon och hennes stumma friare lutade sig ned, för att upptaga densamma, föll kyrkoherdens bref, hvilket hon förvarat i barmen, liksom händelsevis, derutur. Ack Gud! detta brefl ropade hon, i det hon reste sig upp, och dolde med handen sitt rodnande ansigte; ni ser der . . 2 Nu kunde friaren honettement ej längre tiga. Ifastigt lossades hans tungas band och, lik Zacharias i skriften, hof ban sin röst, talade och sade: Ja, jag ser den skrifvelse, i hvilken jag varit nog förmäten att anbålla om en himmel på jorden. Ni har icke blifvit förtörnad öfver dessinnehåll, utan med englalik godhet gilvit mig det saligaste hopp. Vågar jag nu utbedja mig, att från edra sköna läppar få höra bekräftelsen på min lycka? Vill ni blifva maka åt en man, som väl redan sett lifvets sommar försvinna, men hvars bjerta ännu är rikt på kärlek och uteslutande tillhör er. Vill ni blifva ndn?2, pIvigt din: snyftade Amanda, och, öfverväldigad af den efterlängtade sällheten, att en gång få utsäga dessa ord, dig gnade hennes hufvud mot gudsmannens bröst, så alt han blef nödsakad att uppehålla henne i sina armar, hvilka nu troligen I for första gången lindades kring en flickas veka Lif. I Rodnande som en ung novis, uppbar han sin älI skelig 3a börda, troende sig vara försatt till de satligas öar. I pEvigt din! hviskade guvernanten å nyo, och H detsamma kände den lycklige älskaren på sina läppar en beröring, så ljuf, så elektrisk, att det