Aftonbladet – 29 december 1842, sida 2

Red. lemnar en plats åt efterföljande insända uppsats, emedan, om de deri meddelade uppgifterna äro sanna, för hvilket Red. icke kan ansvara, ofelbart något måste göras för en reform, om än icke precist det, som af insändaren föreslås. Ait eli gymnasium skulle finnas der de studerandes antal ej öfverstiger femton (säger 43) är visserligen en öfverraskande nyhet och måste nödvändigt väcka chefens för ecklesiastikdepartementet synnerliga uppmärksamhet. Man måste göra Kalmar stad den rättvisa, att den i många fall följt, som man säger, med sin tid. De flere härstädes under sistförflatne decennium tillvägabragte samhällsnyttiga och menniskoälskande inrättningar äro härpå talande bevis. Mycket äterstår likväl ännu att göra, ty vårt läroverk tarfvar en total omstöpning i öfverensstämmelse med tidens anda och stegrade fordringsanspråk, och hvar och en, som ömmar för det uppväxande slägtets intellektuela väl, finner sig oecmotständligen gripen af ett visst vemod, då han besinnar, att en yngling, efter 40 å 42 års fortsatta studier, affärdas till akademien så svagt underbyggd, att han derstädes måste uppehålla sig ett, stundom två år för att kunna aflägga godkänd eller fullständig studentexamen. Att detta menliga förbållande fått passera, utan att någon deremot höjt sin röst, är oförklarligt. Läroverket har beklagligen numera kommit på den punkt, att gymnasisternas antal i summa utgöra 43 och till dessas bildande aflönas på det allmännas bekostnad 6 lektorer, 4 gymnasii adjunkt, 4 språkmästare, 4 lärare i naturalhistorien, 4 musikoch en gymnastiklärare. Undervisningskostnaden för hvarje yngling, approximativt beräknadt, efter nuvarande antal, kostar staten 500 Rdr, säger femhundrade Rdr banko. Om man af nämnde ringa antal nödgas draga den lika naturliga som nedslående slutsats, att det felaktiga uti läroverket till stor del beror på lärarne, så får man likväl icke förbise, att läromethoden äfven har sin dryga anpart deri, likasom läroverkets läge, hvilket är i hög grad opassande och alls icke inbjudande för inhemtandet af klassisk lärdom. Ph Stadens betydliga handel, i förening med den Hifliga sjöfarten, fängslar den oerfarne ynglingens öga.. Han ser i förstoringsglas de mångfaldiga fördelar, som på dessa vägar stå honom till buds, och han blir liknöjd för sådana studier, som fordra en fortsatt själsansträngning, men som först efter en half nansålder skänka honom en måttlig utkomst. Nödgas han gifva vika för föräldrars eller målsmäöns fasta vilja, som fordrar studiernes fortsättande, så ökas liknöjdheten för desamma, och ban kastar afundsamma blickar på den rike köpmannen, som genom handel och sjöfart blifvit satt i tillfälle att lefva på stor fot, åka i granna ekipager och göra pompösa kalaser, och som kanske under detta bemöter en förtjent lärare med em förnäm stolthet. Annat är förhållandet i de städer, der lärdomen intagit det aktningsvärda rum den förtjenar, och der ynglingen ingenting högre önskar, än att förvärfva sig klassiska kunskaper. Detta är efter insändarens åsigt en bidragande orsak till detta läroverks låga ståndpunkt på den litte rära rangordningen, och att höja detsamma iran denna sin förnedring blir under nämnde förbällanden endast en from önskan.