Aftonbladet – 22 december 1842, sida 1

g (Insändt.) Eger icke en Stad rättighet att sjelf få begagna sina Tjenstemän? Så enkel rättsfordran det synes vara, att städernas embetsoch tjenstemän, som af stadskassan lönas utan allt statens biträde, äfven må med deras verksamhet gagna de menigheter, som dem aflöna, så finner man dock ett motsatt förhållande i verkligheten. — Uti en af rikets större städer (Upsala) tillsattes borgmästare redan i slutet af sistlidne Oktober månad, med rättighet att beräkna lönen frän tillträdet af tjensten. Der i staden finnas endast 2:ne litterata medlemmar af magistraten, af hvilka den ene tillika är politinotarie, och mängden af de så vid rådstufvurätt som magistrat förekommande mål lär årligen i betydlig mån ökas, såsom naturlig följd af stadens tillväxt i folknummer, byggnader, m, m. I naturligt samband härmed står ock den omständigheten, att polismålen ganska starkt tillväxa i antal, erfordra under flere dagar af hvarje vecka magistratens handläggning, och taga så mycket mer de fätalige tjenstemännens tid i anspråk wu då serskåd politiborgmästare saknas: hyilket förhållande blott egt rum några tiotal af är, emedan Upsala förut hade tvänne borgmästare, i likhet med Norrköping. I följd af för inskränkt tjenstemannapersonal, jemte andra samverkande orsaker, lära ock målen hetydligen ligga efter, så att exempel icke saknas, att parter blifva i åratal uppehållna, att konkurser behöfva betydlig liggetid, 0. s. v. Då detta är en känd sak, och således minst kan eller borde vara okänd för den hofrätt, hvarunder nämnde stads domstol lyder, så må med skäl frågas, hvarföre den utnämnde borgmästaren ännu icke börjar göra tjenst på stället, der hans Yerksamhet i mer a ett hänseende lärer så ovilkorligen påkallas? Eller skall stadens styrelse vara mindre förtjont af uppmärksamhet än tjenstgöring på ot främmande ssälle? — Dessa. frågor väckas med -å mycket större skäl, som, enligt hvad oss blifvit från tillförlitligt håll berättadt, den nye borgmästaren, genast efter inställan det i sitt embete, återrest till hufvudstaden, för att, efter ny permission, icke inträda i verklig tjenstgöring förrän efter flere veckor inpå nya året; och om sådant skett emot hans verkliga önskan, såsom det sös ges, så frågas: hvilken eler hvilk. kunna egaså ringa månhet om ett samhälles lagliga rätt, att de genomdrifvit ett sådant beslut? — Frågan kan vara nyttig att väcka både för denna och för en annan gång.