Aftonbladet – 21 december 1842, sida 1

STOCKHOLM den 21 Dec. I går afton var tillämnad konselj, men hvilker inställdes, i följd af en Konungen påkommen 0 passlighet, som dock ej lär vara af allvarsam natur — Det har sedan förra veckan mer och mer bör. jat omtalas, att en större indragning af banken diskontrörelse skall vara föreslagen och fråga derom under öfverläggning hos bankostyrelsen Ryktet tillägger att molionen härom skall var: väckt af en ledamot bland herrar fullmäktige, som redan förut visat sig vara en stor vän a indragningar på annan väg, och att den icke skall helt och hållet sakna understöd, äfven från några andra ledamöter. Vi hafva för vår del hittills icke fästat mycken uppmärksamhet vid detta rykte, emedan, huru nytligt det än utan tvifvel vore, att en låneinrättning, fotad på den grund som hankodiskonten, utsträckte sin lånerörelse så litet som möjligt, eller åtminstone att några föreskrifter funnos, hvarigenom medlen kunde komma alt användas, mera för rörelsen i näringarne och mindre för sådana låntagare, som dermed endast öka sina skulder för de dagliga lefnadsbehofven; ehuru, säga vi, detta visserligen vore önskligt, så torde en indragning nu på en gång, eller i den mån som inbetalningarne inflyta i banken, af den stora summan 700,000 Rdr, kunna anses höra till det overkställbara, och vi skulle äfven mycket betvifla, att sådant kan vara någon bankofuilmäktigs mening, än mindre gå igenom hos pluraliteten, alt vidtaga en så våldsam mesyr, hvarigenom nöd och bankrutier hos kanske hundratals personer skulle. frambringas. Det är cen väl bekant sak, som hör till sjelfva statsekonomiens ABC, att, om å ena sidan ingenting finnes helsosammare för ett folk, än alt hvar och en så mycket som möjligt lefver af sitt eget arbete, sjelf har förlaget dertill i sina händer och rättar mun efter matsäcken, så finnes å den andra sidan ingenting mera störand för den enskilda välfärden, än hastiga kriser i kreditrörelsen, hvilka hafva till påföljd en plötsligkommen penningebrist, emedan det är klart, att de, som hafva förfallna skulder, då måste betäcka dessa medelst realiserande af sina tillgångar i varor, husgeråd eller fastighet, allt till underpris, och hvarigenom en häftig och störande omsättning af den enskilda förmögenheten inträffar. utan att någon annan kan skörda derpå. än de kapitalister som förut sutit overksamma och lefvat af sina räntor. I alla fall synes en sådan hastig indragning af bankodiskontens fond alldeles stridande mot 446 och 447 SS i Bankoreglementet, deri Ständerna bland de utvägar, som blifvit anvisade till återställande af nödig proportion mellan silfver och sedelstock, när Bankens valuta blir för mycket anlitad, uttryckligen förklarat, att lånerörelsens förminskning är den, som i sista rummet bör tillgripas, och det endast då, när Bankens säkerhet sådant ovilkorligen fordrar. Också kan man ännu icke officielt känna, huru det förbåller sig med ifrågavarande indragningsförslag, emedan protokollet för den dagen, då fråsan derom skulle uppstått, ännu icke är hos Bankostyrelsen justeradt. Om vi ej bedrage oss, hafva ock låntagares intressen så starka förespråkare hos en del af Fullmäktige, att ingen fara ärer förefinnas för någonindragning, äfven om len nyss här ofvan åberopade föreskriften i Reg(ementet ej vore till. Vi för vår del skulle ock inse ganska lyckligt, om man ens kunde komma så långt vid nästa riksdag, att Bankodiskontens atlåningssätt förändrades, icke så mycket genom fondens minskning, som genom omsätltnings-terminernas förkortande, hvilket skulle åstadkomma en ansenlig minskning i det nu så vidt utsträckta och ruinerande borgenssystemet. EE — Svenska akademiens bögtidsdag firades i går