Aftonbladet – 21 december 1842, sida 1

Se SE ER ANAR EEE NA ENTRE AT RE GROSSER FSS till den vinstgifvande handelsgemenskap med dett. land, hvarpå Engelsmännen nu bygga så stor: förhoppningar. Spectator förklarar Chinesernes slut liga eftergilt för Engelsmännens fordringar på föl jande sätt: Chinesiska regeringens hastiga eftergift, så snar Tschin-kiang-fu blifvit intaget och Nanking sväl vade i fara, är lätt förklarlig, då man tager i be traktande dessa städers läge i förhållande till hut vudstaden. Tsehin kiang-fu ligger vid södra stran den af Yang-tse-kiang, ungefär 470 engelska mi ofvanför Wusung, och 48 mil nedanom Nanking Denna flod är vid FTschin-kiang-fu 4!V; mil bred Sydligå armen af den stora kanalen, som löper : en sträckning al nära 4000 engelska mil ifrår norr Lill söder genom China, förenar sig mer Yang-tse-kiang i förstäderne till Tschin-kiang-fu. Nordliga armen af denna kanal utgår från motsatta sidan af Yang-tse-kiang, ungefär 4!, mil hö :re upp. Provinsen Pe-tsche-li, i hvilken Peking ligger, är icke fruktbar; och det deita, genom hvilet kanalen går, emellan Yang-tse-kiang och Hoangho, föga produktift. Norr om Peking reser sig nästan omedelbarligen Medlersta Asiens öde högland. Tillförseln af spanmål, ris, tå och andra liflsmedel för hufvudstadens behof kommer antingen från de fruktbara landskapen i den stora bassinen, der Yang-tse-kiang framflyter, eiler från de provinser, som kanalen genomskär, söder om denna ström. Derföre, så snart engelska flottan var i besittning af Tschin-kiang-fu och strömmen åt Nanking till, beherrskade hon inloppet till den nordliga stora kanalen, och kunde, när hon ville, alfskära tillförseln för hufvudstaden både på Yangtse-kiang och på sydliga kanalen. En annan tidning yttrar i afseende på den impuls, fredsslutet redan gifvit åt engelska fabriksindustrien, följande: Sällan har en sådan öppning af handel, som den nu inträffade, egt rum, utan att rörelsen inom få månader blifvit förfärligt öfverdrifven, och exportörerne öfversvämmat marknaden med varor, hvarigenom de ådragit sig svåra förluster. Så gick det, när amerikanska handeln blef fri efter revolutionskriget; på samma sätt, då Brasiliens och Buenos-Ayres marknader öppnades för England; likaså då indiska handeln frigafs, sedan ostindiska kompaniets monopol blifvit ;upphälvet. Man bör besinna, att i närvarande stutid ett förråd af. engelska fabrikater för ett helt år ligger i China. Dessutom finnes i England störa förråd af, varor för chinesiska marknaden, och då de vid förstä. lägenhet komma att dit afsändas, så skola de, :som inträffa sednare, utan tvifvel hafva svårt att fintra afsättning. Det blir vidare för fabrikanter och köpmän nyttigt att veta, att Chineserne, hvad färg, bredd, längd, 0. s. v., på tyger beträffar, äro det egensinnigaste folk i verlden. Intet hus drifver handel på China, somr icke dyrt fått betala den kännedom det eger om Chinesernes smak och vanor. Det är väl, t. ex., icke allmänt bekant, att Chineserne hysa religiösa betänkligheteremot att bära tyger, tillverkadeaftvenne olika materialier, såsom ull och bomull. En stor försäljning af dylika blandade väfnader blef en gång i Canton af Hong-köpmännen förklarad ogiltig, emedan blandningen af animaliska och vezetabiliska ämmen stred emot deras religion. Chineserne följa i detta hänseende en grundsats, som äfven förekommer i mosaiska lagen: Och du skall icke bära någon klädning, som är blandad af ull och linne,. Man kan vara försäkrad, att tyger af blandade ämnen icke skola vinna någon afsättning i China. Hvad som der kommer att gå mest åt, är kläden för fruntimmer och kläden af meltansorten, samt, af bomullstyger, shirting. Alven stora qvantiteter bomullsgarn skickas till China, och öfverhufvud kan man vänta, att en ofantlig efterfrågan småningom skall uppkomma efter kattuner. Hufvudsakliga svårigheten blir, alt finna passande returladdningar till England. Hitulls utgjorde de enda stora importartiklarne från China t och sidenvaror; men i de nordliga delarne af China skall man förmodligen finna ännu andra exportartiklar. I Londonska marknaden skall man hafva förevisat prof på chinesisk tobak af ganska god sort. i ROR RER