Aftonbladet – 20 december 1842, sida 4

HEGEL OCH HANS TID. Med afseende på Goethe. Till upplysning om den närvarande Philosophiens väsendtliga beskaffenhet och förhålande till tiden, af CARL FRIEDRICH GÖSCHEL. Öfversällning af CARL JULIUS LENSTRÖM. (H. 4 Rdr 46 sk. bko.) Om man tänker sig tillbaka en 30 år och i minnet återkallar alla de hvälfningar, vetenskaperna, icke blott i afseende på volumen och innehållet, men hufvudsakligast till formen, till systemernas uppställning och omfattning, undergått, så finner.man snart besannad den gamla satsen, som upphöjer philosophien till vetenskapernas regentinna (regina scientiarum). Knappt gifves det en vetenskap nu för tiden, vid hvilken fråga icke uppstår, huruvida den blifvit behandlad efter Kantiska, Schellingska eller Hezgelska grundsatser, och verldsbekant är det inflytande Schellings system utöfvar på naturvetenskapernas skick. Redan inströmma Hegelska skolans ider i alla vetandets grenar, och utvecklingen al nya systemer, nya åsigter, nya kombinationer är i Tyskland under fullt arbete, ja, i sjelfva Sverige erfara vi symptomerna dagligen i de nya ideer, våra tidningar och lärda tidskrifter utkasta, och likväl känner allmänheten här Hegel knappt mer än till namnet. Hans system synes dock egnadt att, mer än något annat hittills kändt, påkalla den allmänna uppmärksamheten; ty hvilken philosphisk lärobyggnad har väl förut, såsom denna, lofvat återställa uppenbarelse och philosophi, tron och vetandet, religionen och förnuftet, till fullkomlig harmoni? — Ref. veterligt, har ännu intet philosophiskt system tilltrott sig kunna leda i bevis, icke blott uppenbarelsens nödvändighet, utan äfven nödvändigheten, d. v. s. förnuftsenligheten, af dess högsta mysterier och göra dessa begripliga ur förnuftets egna inneboende lagar. En philosophi med sådana löften och sådana resultater förtjenar otvifvelaktigt att blifva känd, åtminstone till sina grunddrag, af hvarje menniska, som har någon kallelse att följa med sin tids framsteg; när dertill kommer, att denna philosophiska lärobyggnad, äfven öfvergamnena för dagens hetaste strider, innehåller upplysningar, som måste vara välkomna för hvar och en rätltsinnig och fredälskande medlem i samhället, så tror sig Ref. på goda skäl kunna rekommendera ofvanstående skrift till den tänkande allmänhetens uppmärksamhet, så mycket mer, som dess författare, Yir Prof. Göschel, har i sin magt de stilens och framställningens ressurser, som kunna vara nödvändiga att ge begriplighet och interesse åt ett i sig sjelft hårdsmält ämne., Bokens Kapitelrubriker äro följande: I. Omsigt, — II. Insigt, — III. Utsigt, — IV. Försvar. — BIHANG. 4. Barnet och Lejonet; (Novell af Goethe). — 2. Hegets biographi samt en kort öfversigt af hans system. — 3, De olika rigtningarna inom den närvarande Tyska. pbilosophicn. — 4, Biographi och karekteristik af Goethe.