Aftonbladet – 20 december 1842, sida 3

Nyl!. har utkommit i Bokhandeln i STOCKHOLM, och kom: mer, så fort lägenheter medgifva, att afsändas till LANDS ORTERNA : NYARE DIKTER EUPHROSYNE. Tredje Bandet; häftadt i tryckt omslag, å 2 Rår bko. En recensent i Dagl. Allehanda för i går yttrar om dessa sednaste dikter: De stå lika klara för tanken, som de äro bänförande för inbillningen. Euphrosyne företer det i vå: vitterhetshistoria så högst sällsynta fenomenet af en skald, som fått upplefva sitt snilles fulla mognad och i en mera framskriden ålder producerar icke allenast formskönare, utan äfven mera friska och helgjutna skapelser än i sin ungdom. Stagnelus, Vitalis, Nicander, Atterbom, Dahlgren — alla till åren yngre än hon, hafva lagt sina lyror till hvila för alltid eller gripa endast sällan några matta ackorder deri, och från hennes klinga ännu alltid lika sköna, rena, ungdomliga toner, ja måhända har hon aldrig så fullkomligt som nu skördat rättigheten att uppkalla sin sångmö efter en af Graticrne. Den nu utkomne Samlingen af Euphrosynes Dikter innefattar alla dem, som varit införda i Sylfiden och dessutom en mängd nya. Bland dessa äro Beduinflickan och Ea Helgdagsafton större dikter, den förra i 4 sånger. Finn-gubbeu öch Skatboet är likaledes ett längre stycke, en väl berättad Sannsaga, som förut varit införd i Sylfiden. Bland de smärre styckena förekomma åtskilliga tillfällighetsstycken, säsom Till Biskop Wallin på Olofsdagen 4832, I en ung flickas Album, En Minnesblomma på Elof Jedeurs Graf, I Lianas Album, Runor vid .Carl Rapp:s Graf, I Artisten Palms Stamböok, Ett blad ur AxelRaabs Minneskrans, Vid Nicanders Graf, m. fi., hvilka man likväl skulle göra högst orätt att förblanda med vanligt tillfällighetskram. Serskildt böra nämnas Runorna vid Carl Rappes Graf, Ett blad ur Axel Raabs Minneskrans och Vid Nicanders Graf, så väl för deras pociiska skönhet, som för den träffande karakteristik de lemna af den besjungne. Bland de öfriga dikterna ucgöres största delen af humoristiska genre-målningar, sådana som Mormors Robe eller ett Original i åminnelse, Kontrasterna, Friaren, EU nygift par på landet, Jag undrar, Adoratören, Hymens Thermometer i frågor och svar, Ack, ljufva tid; eller Tants Lekar, Pensionsflickorna, Sagan om Silkesmissan, Gossarnes kärlek, Recept och Sympalhi-kur, Arrangeuren, Iysning efter en rymmare, Ett Tötå Tee, Fickornas Vänskap, Eld: brasan, Herr Gabriel. Det är dessa stycken, som säkert företrädesvis skola göra samlingen begärlig. denna naiva, godsinta, trefliga humor, som aldrig måttar ett hugg, men gerna skrattar ät det som ar roligt och lätt finner föremål för sitt oskyldiga löj :, och älskar att se detta måla sig äfven på andras läppar, att se sin glädje äfven stråla ur andras ögon — denna humor slår an på alla. Denna humoristiska genre, den vi skulle vilja kalla den gvinliga, emedan det tycks vara qvinnan ensamt förbehållet, att med denna hjertliga godsinthet förena denna fina observationsgäfva, har gjort fru L angren så populär, och skall gifva icke mindre popularitet åt den enda, som i denna genre står värdigt vid hennes sida . Samlingen innehåller för öfrigt flera innerligt sköna dikter i religiös anda, såsom Enslingens Väblommor, Vid ett barns död, Vid en Nattvardsgång, Bönens tårar, Källan i Öknen, En Suck till skyarne, Naturens Toner, Naluren och E:angeliim, fuckar vid Grafven, Sångar-Kungen; varma, älskliga erotiska stycken, sådana som Hjertats Echo, Härleksvisa, Mitt Hjertas Roman, Den f rsta Kärleken, Joraens Himmel: andra i clika genrer, men lika utmärkta genom sann inspiration, genom fantasirikedom och genom ver ens välljud, såsom Mårten och Bolandsflickan, Min Hydda, Dalkuttan vid sin utvandring 1838, Maria Stuarls Farväl, Till mitt hj rtas G nier, Sol umman, Alfrid och Olivia. sha gar utkomna Eöcker, passande ut