den så kallade Malmens källare uti förenämnde hus, som ock å våldsamheter, hvilka skola vid samma tillfälle af under allmän domstol lydande personer blifvit begångne; alltså, och i förmågo af Kongl. krigsartiklarne 14 kap. 42 8 8 mom. samt 147 och 49 SS Kongl. instruktionen för öfverståthållaren i Stockholm d. 25 Augusti 1794, 22 , jemförd med Kongl. brefvet d. 19 Maj 1798, anser Kongl. slottsrätten sig vara behörig, att målet i hela dess vidd upptaga och pröfva. Så väl rådmannen Zander, biträdd af kaptenlöjtnanten Hedborg, som kammarherren friherre Boije yttrade sig emot målets upptagande, hufvudsakligen på det skäl, att det ifrågavarande uppträdet icke passerat på källare, eller kunde hänföras t Il excesser på källare, att klagan icke blifvit förd öfver patrulls ofredande, samt att hufvudsvaranderne icke höra under särskildte fora, utan under blandad krigsrätt. Målet uppsköts till d. 7 December. (Forts. e. a. g.)