Aftonbladet – 20 december 1842, sida 1

STOCKHOLM den 20 Dec. Tidningarne med dagens utländska poster inne hålla underrättelser från Paris och London af d 9, samt från Hamburg af d. 43 dennes. FRANKRIKE. Hofvet hade den 7 Dec. inflyttat i Tuilerierna Belgiska sändebudet, fursten al Ligne, var ankom men till Paris. De trupper, som fått ordres, al göra halt på marchen till Pyreneerna, i följd a förra underrättelserna angående Barcelonas kapi tulation, hafva nu fått ordres att fortsälta marchen Ministeren lagar sig till alt meddela kamrarnq nya lagförslag angående sockertullen, patenträtten elementarundervisningen och fängelseväsendet. Ifrån Algier hade ej ännu några underrättelse afhörts angående den stora expeditionen, men ge neral Bugeauds kolonn marcherade på Qued-Bo. nina. General Lamoriciere hade undertvingat Krallefas stammen, som räknar en folkmängd af 50,00 menniskor. SPANIEN. De officiella underrättelserna ifrån Barcelon: gå e längre än till den 2 December och omtal: negociationerna emellan Regenten, general v. Ha len och den nyvalda juntan. Denna hade nemligen, såsom grunden för en öfverenskommelse den 30 Nov. föreslagit Regenten: att de i garnison förlagde regementen skulle ombytas, för at! förekomma nya oroligheter; nationalgardet bibehålla sin närvarande sammansättning, general v Halen och landshöfdingen (Xefe politico) aflägsnas: general Zurbano icke beträda staden, och ingen blifva antastad för silt deltagande iresningen. Äfven önskades garanti för Cataloniens bomullsfabrikation, som skulle svårt lida al engelska fabrikaternas införselrätt, hvilket sades hafva varit egentliga orsaken till folkrörelsen derstädes. Espartero hade afslagit alla vilkor; fordrat vapnens nedläggande och alla fästningsverks samt ciladellets öfverlemnande; de förnämsta brottslige kunde fly undan lagarnes hämnd, men regeringen ej befria dem ifrån ansvar; ingen kunde föreskrifva henne embetsmäns tilleller afsättande och hvad indutrien beträffar, var det Corles, som egde att bestämma hvad som för Cataloniens och hela landets fördel vore antagligast. Ian afsiog sedan d. 4 och 2 Dec. all emottaga deputationer från juntan och hade hotat att bombardement skulle börja den 3 December klockan 10 f. m. om ej staden gal sig. Denna Regentens sträng hafva haft en ej af honom beräknad verkan. Stormklockan började g gå öfverallt i landsbygden. Catalonierno tycktes nu blifva beslutsammare än förut, och nationalgardena från flera städer marcherade för alt understödja Bareclona. TI staden underrättade juntan alla autoritetler, bataljonschefer och hufAA VV DO ——————r——— — — AAA