EEE (Insändt.) MERA OM BANKOSTYRELSEN OCH PIASTERVEXLINGEN. Till Redaktionen af tidningen Aftonbladet! Den allmänna lagstiftningen för Rikets Ständers bank, hvilken inneattas uti myntbestämningslagen — lagen för Rikets Ständers bank och ansvarighetslagen för herrar fullmäktige i banken jemförde med de bankofullmäktiges protokoll, hvilka i en följd af nummer från d. 24 Oktober varit i Aftonbladet införde, synes påkalla några frågor till fortsättning af dem, som i Dagligt Allehanda för d. 4 dennes finnas införda, rörande försäljning af silfverplantsår och piastrar från banken. ö Huru kuhde väl bankostyrelsen med åsidosättande af så väl myntbestämningslagen som lagen för Rikets Ständers bank 4 och ansvarighetslagens 6 besluta, att uti de 3500,009 specier understyrelsen begärt att få läta mynta, skulle inberäknas bankens förråd af hela gamla specier 338,132 att utlemnas efter 428 sk. pr stycke, sedan de efter nya myntfoten slagne blifvit utvexlade? Utgöra väl de gamla specierna efter myntbestämningslagens emanerande den 4 Mars 4830 Svenskt mynt? Hr Eckermans re-ervation medförde visserligen, att fullmäktiges majoritet d. 24 Febr. uppbäfde dess förutnämnde d. 17 fattade beslut, men en annan icke mindre märkvärdig fråga yppades i ställe, nemligen den om. förlusten för banken af dess silfverförråds, i diverse sorter, utmyntning efter 1830 års myntfot, hvilken ledde til de beslut, som sedermera egt rum för försäljning under namn af utvexling af bankens silver i plantsar, piastrar och gamla specier. . Huru kunde väl bankostyrelsen anse såsom förlust hvad som i bestämd följd af myntbestämningslagen: och 4 8 i lagen för banken är ett bankens åliggande? Att myntningen efter 1830 års myntfot måste medföra kostnad är klart, men att den varit beräknad och således icke utan missbruk af term och förvillelse i begrepp kan benämnas förlust är påtagligt. Huru kunde väl bankofullmäktige, på grund af den sålunda orätt uppfattade termen af förlust på Myntning, låta hänföra sig till att befordra utvexling af sina silfvertillgångar, plantsarna efter 428 sk, per Riksdaler, med ; procents slagskatt dertill beräk nad, och piastrer efter i Hamburg noterade priser? Kunde väl denna styrelse, med tanken på följderne, befrämja dess silfverfonds export för ett pris vida understigande det, som för samma qvantitet silfvers införskrifning till banken måste erläggas? Genom hvilket stadgande har bankostyrelsen blifvit uppdragen rättigheten att genom sådana transaktioner befordra: enskild vinst på samhäl:ets bekostnad, denna vinst må nu bestå i tillfälle för enskilde att för bättre köpbetala deras enskilda utländska skulder, eller på enkel exporthandel med silfyer? Huru har bankostyrelsen väl iakttagit föreskriften i 6 af ansvarighetslagen, då den underlåtit; att för hvarje gång någon spå rien NE a 0 SE ON er nr rn bt AES ENN