Aftonbladet – 6 december 1842, sida 1

. anseende till förestående BOUPPTECKNING j efter Bisittaren i:Garfvare-Embetet JOHAN ANDERS ERIT LING, anmodas de, som i Sterbhuset hafva något att forI dra eller till detsamma äro skyldige, sadant derstädes anI mäla inom slutet af innevarande år. Stockholm den 29 Å November 41842. STOCKHOLM den 6 Dec. Förmiddagens utländska poster medförde tidningar från London af den 23, från Paris af den 24, samt från Hamburg af den 29 November. SPANIEN. Underrättelserna ifrån detta land bestyrka de med förra posten ankomna, angående folkrörelsen i Catalonien. I Barcellona hade en folk-junta bildat sig, och Juan Manuel Carzy är dess president. Trupperna hade alldeles utrymt staden, med en förlust af 3500 man och general Zavala var i fångenskap. General Halen hade tagit sitt högqvarter i San Feli, 2 timmars väg från staden, och kommunikationen emellan honom och befälhafvaren i fästet Montjuil, ifrån hvilket staden kan beskjutas, var bibehållen. Regenten (Espartero) hade sjelf begifvit sig ifrån hufvudstaden med sin eskort och tre bataljoner, för att skynda till Barcellona. Kongressen hade voterat en adress, hvari de försäkra honom om allt möjligt understöd emot det revolutionära partiet. Hvad beträffar sjelfva utbrottet af insurrektionen, synes det bekräfta sig, att början dertill varit en strid vid ena stadsporten, d. 43 om aftonen, emellan tullbetjeningen och några smugglare, hvilka understöddes af folk utur arbetsklas3 då de ville inpraktisera en stor packvagn. Då trupper tillkommo för att bjelpa tullbetjeningen och arresteringar skedde, började folket blifva förbittradt. Det samlade sig omkring de byggnader, som nu tjenade till stadshus, och beväpnade nationalgardister slöto sig till de anfallande, under förevänning att reklamera mot konskriptionen. Här lyckades likväl autoriteterna att stilla upploppet; men om natten arresterades redaktören af en tidning kallad Republikanen, emedan man ansåg honom såsom anstiftare af rörelsen. Då återbegynte d. 44 folksamlingarne och vid stadshuset yrkade folket på fångens utlemnande samt en ransakning med Xefe politico, som arresterat honom. Penne lät likväl häkta de deputerade, som yrkade detta, och utgaf en proklamation hvari han uppmanade alla att bidraga till lugnets bibehållande samt förbjöd folksamlingar af flere än 40 personer. Då församlade sig nationalgardet vid stadshuset, under det att generalkaptenen med garnisonen och 6 kanoner besatte Rambla, men det kom ej den dagen till någon blodsutgjutelse. Afven Zurbano inträffade nu ifrån Girona. Följande dagen eller den 43 kl. 8 på morgonen började striden, sedan general Halen hade låtit kungöra martiallagen. I tre timmar räckte densamma och efter den betydliga förlust som trupperna ledo, samt vid åsynen af att alla hus och terrasser i hela staden voro besatta af beväpnad milis, drog generalen sig in i citadellet med några regimenten, och ett regimente besatte det midt i staden belägna fästet Altarozana. Den 46 voro alla gator barrikaderade; gevärseld och kanonskott hördes, garnisonen i citadellet var utan lifsmedel och drog bort, efter att hafva under natten kastat granater in i staden. Ett annat regimente, som var inneslutet i universitets-byggnaden, kapitulerade. Den organiserade juntan sökte nu underhandla, för att hindra blodsutgjutelse, och detta erbjudande antogs. Striden upphörde således, och fästet Altarozana öfverlemnades till folket. Detta visar sig nu undergifyet den styrande juntan och denna, som utfärdat proklamationer och lofvat sammankalla en konsultativ junta, bestående af : deputerade från alla korporationer, korpser och menigheter, har älven i elt program tillkännagifvit hvad den anser sig böra å folkets vägnar yrka, såsom grunden för underhandling med Regeringen. Dessa fordringar uppgifvas väl temligen olika, men alla berättelserna förena sig deri, att man yrkar: Provincialdeputationens sammanträde, för att vidtaga alla nödiga åtgärder för försvar, ordning och lugn; regentskapets upphörande och dess organiserande såsom en af flera personer bestående myndighet; sammankallandet af konstituerande cortes; drottningens förmälning med en Spanior; och skydd för nationalmdustrien. En den 48 Nov. utfärdad proklamation af den då inrättade centrala regeringsjuntan synes mera omfattande uppgifva målet för folkrörelsen: Deri säges detta vara: 2) Endrägt och ren nationalitet ibland alla frie Catalonier och alla Spanjorer, utan åtskilnad af politisk färg eller parti och blott med afseende på det liberala Spaniens stora förening. 2) Cataloniens oberoende, under iakttagande af aktning mot konungahuset, intill dess en rättvis, skyddande och fri regering, med nationalitet, ära och förstånd hunnit tillvägabringas. 53) Såsom naturliga följder af dessa grunder: öppet och lagligt skydd för spanska industrien, handeln, åkerbruket, och de produktiva klasserna. 4) Rättvisa för alla, utan åtskilnad af klasser eller kategorier. I öfrigt hyses hopp, att trupperna skola sluta sig till folkets sak och alla uppmanas till glömska af det förflutna, till aflägsnande af all hämnd, och till förtröstan på den heliga sakens goda slut. Öfver Frankrike har på telezrafväg den underrättelse kommit, att i Madrid äfven oroligheter ng