sta noggrannhet och hålla fingern på fänghålet, emellan skottens aflossande. 3. Regements-trumslagaren är icke oundgängligen nödig för militära taktiken. Napoleon säger rent ut, att en god general kan vara honom förutan. Det är imedlertid den fördelen med en tambur-major, att han drager de skönas blickar på regementet och gifver dem en fördelaktig mening om den militära hållningen i allmänhet dch enskildt. 4. Smaka stundom på soldatens proviant och på hans soppa. Det är ofta nog, för att vinna en: drabbning. Det finnes en uppmärksamhet, som smickrar soldatens ezenkärlek och upplågar hans hjerta; och det är uppmärksamma och uppeldade soldater, som vinna slagtningarne. 5. De flesta fältherrar hafva sväfvat i den stora villfarelsen, att soldaten är till för att försvara landet och beskydda nationalfriheten mot främmande ansträngningar. Jag delar ej helt och bållet den nyare politikens mening. Jag tänker som några vissa tidningar, att det är blott barbariska nationer, som med vapen i handen söka att försvara sina rättigheter. Soldaten bör endast användas till att göra tjensten för polisbetjeningen och handhafva den inre ordningen. Af denna anledning utverkade jag, att det vid hvarje korps skulle inrättas en undersöknings-skola, i stället för en pluton-skola. Man bör öfvasoldaten i att intaga borgrarnes hus med storm, att bilda en blockad omkring hvarje bondgård, och att eröfra hönshusen. Jag har äfven varit betänkt uppå, att begagna andra kommandoord, till exempel, i stället för skyldra gevär: ,prygla packetp: 0. S. V. 6. Officerare! iakttagen att hafva hvita handskar! soldater! putsen edra patronkök och förloren icke edra damaskknappar. Tappar man damasken, tappar man lätt skon; utan sko kan man ej marchera; utan marche kan man icke komma på valplatsen; och utan valplats kan man ej slåss. 7. O Gud! jag kunde skrifva tusen ark, om jag ville berätta allt hvad jag tänker om skodonspersedlarne. 8. Ack! om Napoleon endast hade trott mig!!! 9. Hvartill bör en militärs ärelystnad inskränka sig? Till att tjena. Se! derföre har jag efterhand tjenat republiken, kejsardömet, restaurationen och Juli-revolutionen. Jag är militär, jag bör tjena, och jag tjenar. 410. Armeåen har mig att tacka för den utomordentliga försköning, som uniformen undergått. Det är jag, som fördrifvit rabatterna. Det var en hel revolution. Och veten j väl, hvarmed jag ersatt rabatterna? med en öfver-rock. 11. Ack! om Napoleon hade hört mig!!! 42. Mina försköningar och förbättringar hafva icke stannat vid uniforms-fracken. Jag har äfven reformerat benkläderna. Ja, benkläderna äro reformerade — och hvilken reform — Ack! 43. Veten j väl hvad som vållade kejsarens fall? Han föll, för det han icke ville utnämna mig till konung af Portugal. Nu hade min son varit infant i stället för simpel minister i Piemont. O! hvad den Bernadotte ändock är lycklig! Men mitt uttal bar altid varit till hinder för mig. 44. Då en god general är i fält, bör han alltid låta åtfölja ett visst antal material-vagnar, för att gömma de målningar, som han skänker sig sjelf. Denna taktik är isynnerhet nödig i ett land, sådant som Spanien. 45. Ack! om blott kejsaren hade följt mina råd ll 16. Efter mig och hertigen af Nemours är Bonaparte århundradets störste fältherre. 47. Derest man ej hade gifvit det tunga kavalleriet styfva stöflar, hade det nu icke funnits någon organiserad armå i Frankrike. 48. Frankrike kan hvarken vara utan infanteri eller kavalleri; ty infanteriet betäcker kavalleriet, och kavalleriet understödjer infanteriet. Kavalleriet och Infanteriet — se der allt! — ER — STORT MOSAIKFYND rv SPANIEN. FT FEVER ET NNE På gatan Ba