1 NR nn ART ann Ae es tidningar från Paris af. den 47, från London afd. 18 samt från Hamburg af d. 22 dennes. . FRANKRIKE. NT Monitören förklarar att allt hvad Augsburger Altvemeine Zeitunz och ,Morning Post, innehållit. om Hr Olozagas samtal med-Konunger och Utrikes ministern är ogrundadt. En deputation af industriidkare i Paris bar till Handelsministern afgifvit en föreställning om det lidande dem tillskyndats af Tyska tullförhöjningarne, som verka alldeles som förbud, och yttrat sig befara att detta förhållande är ett slags repressaliesystem, -vålladt af Frankrikes system, hvarföre de anhålla om att underhandlingar måtte göras. Ministern har svarat att sådana redan äro inledde. Bokhandelssocieteten har ingifvit en föreställning angående fördelen af en: handeilsförening med Belgien, och af flera officiella steg, samt konungens Tyttranden, synes man börja alltmer vänja sig vid tankan, att en sådan förändring är nödvändig. lUtom den skulle, på sätt H. Mäjestät yttrat sig till en deputation från inre departementet, :slutligen preussiska tullbevakningen stå vid; franska gränserna; men preussisk bevakning i Belgien vore krig och man vill fred., Förenta Staternås minister, general Cass, hade afrest efter att vid en afskedsaudiens hos Ludvig Philip hafva emottagit de högtidligaste aktningsbetygelser och vid en stor middag af alla i Paris vistande amerikaner uppburit tacksägelser för sitt motstånd till visitationstraktaten. Han förklarade sig: aldrig komma alt i officiel egenskap återse Europa. Hr Peyronnet, Carl X:s f. d. minister, var i Paris och hade täta konferencer med de legetimistiske notabiliteterna. I Nantes hade man känt en Jordstöt natten emellan den 43 och 14 Nov. Såväl franska som . engelska eskadrerne i Levanten komma att förstärkas. Tre linieregementer komma att afgå till Algier; och det påstås att krigsstyrkan i Afrika skall så betydligt ökas, att gen. Bugeaud må kunna öppna vår-kampagnen med omkring 350,000 man, sedan besättningarna afräknas. Hertigen af Aumale skall då kommendera den rörliga kolonnen i Medeah. Icke utan skäl anser man den politiska ställningen till England betänklig. Engelska kabmettet har väl tagit ganska lätt det franskas vägran att underteckDE visitations-protokollet; men deremot yrkat, alt 1831 och 1853 års traktater då skola i alla delar anses gällande. Man befarar, att kamrarne åter ej vilja nöjas vid sin vunna seger, utan älven yrka dessa traktaters förändrande. Hr Guizot skall blifvit högst förbluffad öfver Englands förklaring, att dess sändebud återkallas om ej traktaterna bestå. Till Madrid och Petersburg kunna franska sändebuden icke återvända. I betänkligare ställning har sällan franska kabinettet befunnit sig, då en adress till kamrarne skall afgilvas. Under dessa invecklade förhållanden befinner sig konung Ludvig Philip likväl förträffligt. Då någon nyligen yttrat till konungen, i anledning af den tilltagande dystra sorg, som begge föräldrarne visar öfver hertigens af Orieans död, att det ändock var lyckligt att H. M. hälsa ej led deraf, svarade han: Cesl que ce coup ma frappå au coeur et non au physique!n Undersökningarne angående bedrägerierna inom Seineprefekturen blifva alltmer komprometterande, äfven för de högre förvaltnings-organerna. Man finner tydligen, att underslefyen icke äro färska, utan att de länge varit öflige, och det är ej utan att upptäckten ledt uppmärksamheten på det förhållande, att inom hela den franska administrationen ezennyttan spelar en stor roll. Afven der är förhållandet, att mängden af tjenstemän till följd af deras öfverdrifna antal, hafva för små lagliga inkomster, och att derföre de olagliga, räknas såsom tillåtliga. Hvad sjelfva Seine-prefekten angår, finnes deremot ingen embetsman i landet, så högt lönad som ban. Det palats han bebor, öfvergår i prakt konungens eget; i hans kök finnes plats för hundra kockar, och allt är i stor scala. Hans inflytelse på ministrarne, såsom tillika president i Municipal-rådet och derigenom representant af hufvudstaden, är stort och lärer äfven begagnats. Man tror, alt grefve Rambuteau kommer att efterträdas af hr Antoin Passy, för att åstadkomma en förening med Thiers parti, i hvilket dennes broder Hippolyte Passy är en af ledarne. Hr Thiers är gqvar i hufvudstaden, oaktadt han ständigt visar sig resklädd för att fara till Lille. Täta konferencer med kamrarnes notabiliteter och med konungen föranleda den allmänna tron, att han kommer att bilda en ny ministere, då den Guizotska ej längre kan uppehålla sig, och genomdrifva konungens planer, hvilket de senare icke förmått. Kamrarne komma att öppnas med ett throntal, men det vållar mycket bekymmer. STORBRITANNIEN. Med undantag af Paisley och några orter i dess grannskap, ingingo goda underrättelser från manufaktur-distrikten. I Manchester hade handein både med tyger och bomullsgarn åter temligen repat sig. I Guildhall i London hade en bal med konsert varit föranstaltad till förmån för de Polska flyktingarna, Emellan 2 å 3000 personer hade va rit närvarande, och vid konserten hade de utmärktaste i London varande artister, både inhemske och utländske, biträdt. TT Sr Fa