pröfning förehaft; Och vilje vi öfver ofyanberörde nådiga Förordning af den 40 Juni 4844 meddela den förklaring, att sedan, genom samma Förordning, 410 S i 35 kap. Utsökningsbalken blifvit upphäfven, bysättning ej må ådömas på den grund, att, vid utmätning hos gäldenär, tillgångar att gälda med saknas, samt att följaktligen stadgandet i Förordningens 4 ej har afseende på fordringar i allmänhet, utan endast på sådana fordringar, för hvilka, efter serskilta författningar, bysättning äger rum., ) Denna förklaring synes många innefatta något, som icke i förordningen varit åsyftadt, och förtjenar att närmare begrundas. Efter berättelse skall minoriteten i högsta domstolen hafva bestämt sig för en förklaring, som efter pluralitetens åsigt innefattade en förändring, och derföre förkastades, men lär hafva blifvit biträdd af H. M. Konungen, hvars två röster likväl icke voro tillräckliga att afgöra beslutet, emedan i högsta domstolen 3 röster voro mot 2. — kHre