Aftonbladet – 26 november 1842, sida 3

Om Bruksägares kredit-utvägar. Under denna rubrik läses i Minerva för i dag följande: Som man hörer, lärer Jernkontoret vara som bäst sysselsatt med att bringa till verkställighet den sednaste så kaliade Jern-riksdagens beslut, om cn ytterligare utväg att bereda lånetillgång åt bruksägare. Om modaliteten af denna nya anstalt hafva vi förut haft tillfälle att yvitra nägra ord, och torde endera dagen komma att yttra några flera. För närvarande är afsigten allenast den, att, innan den nya kredit-utvägen kommer till att öppnas, göra ctt öfverslag, till äskådliggörande af de låneutvägar, som hittills stå Om man, såsom enhet vid beräkningen, antager ett skeppund stångjern, så kan detta skep pund, innan den nya kreditanstalten ännu blifvit satt i verket, belånas på sätt och vis samt till belopp som följer: 4:0 I Jernkontoret. a) På Stångjernsfonden: Ordinarie lån på 49 månader, å 3 procent, 2 Rdr; Extraordinarie lån på 6 månader, å 4 proc., 1: 24; summa 3: 24. ob) På Banko-kreditivfonden: Ordinaric lån på 9 månader, å 3 procent, 4: 24. O gerliga lån 5 Rdr; Extra-extra-lån på 3 månader, å 5 procent, 5 Rdr å hvardera fonden, men hvaraf alIenast hälften utföres, med 5 Rdr; summa 10 Rdr. 2:0 I Banken. Uppå vägfördt jern, på obestämd lid, å 4 procent, 42 Rdr. 3:0 Hos förlägga e, om så behagas, emot förlagsinteckning uti malm, kol och tackjern: 6 Rår. Eller tillsammans å hvarje skeppund 28 Rdr. Härtill kommer, ifall bruket är dertill behörigen qvalificeradt, lånerätt uti bruksägares hypoteksinrättning, samt derjemte, alla öfriga låneutvägar, som stå öppna, på namn och annorledes. Om nu tages i öfvervägande, at för närvarande elt skeppund stängjern, då rangstämplande undantagas, är på stapelstadsvåg värdt i medeltal 45 Rår, så r det befinnas, att stångjernshandteringen ingalunda i läåneväg vanlottad, innan ännu den nya låncutvä-; en kommit fullt i gång, om hvilken utväg åtskilligt i väsentlig egenskap kan vara att anmärka. — Att alldeles icke begagna sig af flera ;land dessa läncatv r, bevisar i hufvudsaken alldees intet, helst denna återhållsamhet egentligen endast jenar till att åt andra bereda s så mycket större extra ånetillgång. — Om dem åter, som ftiitigt bruka alla le uppgifna låneutvägarne, torde det väl kunna antavas, att, derest de skulle nägon gång befinna sig uti örlägenhet, denna. egentligen är hvad man kallar en mbarras de richesse, och består deruti, alt komma håg i behörig tid att låna af den ena fonden, för att vetala åt den andra, och sådant allt i sin behöriga irkelgång, under afvaktan, som det heter, på bättre ider. somliga bruksägare