Aftonbladet – 26 november 1842, sida 3

AISCIHCN, SOM EJOTL all VINCAPOILCH I UCL HiCId SLBEIL. 1 allmänhet har Frankrikes kandel med alla länder i Europa, endast Spanien undantaget, ökats, äfvensom med Förenta Staterna och de Fransyska kolonierna. — FÖRTVIFLADT ANFALL OCH TAPPERT MOTSTÅND. I byn Ballygraigne i Irland inbröto en mängd karlar nyligen, sent på aftonen, i ett hus, tillhörigt James och John Power. James, som höll på att läsa en andlig bok för sin moder, såg snart en pistol riktad mot sitt hufvud af en usling, som svor, att han snart skulle gifva honom annat att göra, och bef ie honom gå på knäna till dess han sköt honom. Oaktadt pistolen hotade honom, rusade den unge mannen, imed ett lejons mod, på sin tillämnade mördare och ryckte pistolen ur hans hand, i det han utropade: Skall jag dö, så skall jag ej dö på knäl Tvänne andra röfvare inrusade, för att hjelpa sin kamrat, kulikastade Power och fråntog honom pistolen. John Power förenade sig nu med sin broder; men sedan han slagit omkull en af karlarne, som trampade på hans broder, sattes en pistol för hans hufvud, med en ed, att han skulle blifva ihjelskjuten om han rörde ett finger. Henry Power, som legat, kom nu till sina bröders bistånd, beväpnad med en skofvel, och klyfde bufvudet på den röfvaren, som hade pistolen; bofyen föll, och Henry gaf honom ännu ett par slag i hufvudet med skofvelkanten. Sju eller åtta karlar stormade in i huset, hvarannan beväpnad med pistol; då ljuset släcktes blef striden allmän och förtviflad, och sannolikt var det blott fruktan för att skjuta egna kamrater, som hindrade bofyarne at aflossa sina pistoler. Patrick. Power, en blind, ung man, trefvade sig fram och fattade en af karlarne om stru pen samt skulle hafva qväft honom om han ej bedt om nåd, och den unge mannen släppte uslingen, af afsky för ett mord. Slutligen lyckades bröderne Power, genom sitt förtviflade motstånd, utköra de angripande ur köket, hvarefter de stängde dörren. Mecdan de togo andra mått och steg för att hindra dem att åter komma in, hörde de något buller i rummet och funno, att tvänne karlar voro qvar derinne. De beslöto att göra dessa till fångar, men då de utropade: 5:te regemente, viljen i låta dem mörda 0ss?, inslogos dörrarne och fönstren med stora stenar; bofvarne inrusade åter, och den förfärliga striden började å nyo. Bröderne Power stredo för lifyet och undkommo endast genom det stora antalet af motståndare, ty dessa slogo ofta hvarandra af misstag. Då en af dem märkte, att en af de i huset varande qvinnorna kommit ut och gjort larm, flydde de allesammans, bärande en af sina kamrater, nästan liflös, på sina axlar, och lemnande efter sig en laddad pistol med afbruten hane, två hattar och en påk. Knappt hade de gått, förrän Ballinaclough-polisen ankom, beväpnad med hvarjehanda vapen, och omringade huset, i tanka att bofvarne ännu voro qvar; men då de funno sig svikna, anställde de efterforskningar i trakten, men fåfängt. Blodspår syntes på trappan utanför huset, och på ett ställe var en stor puss af blod. — En ransakning har förevarit vid assisdomstolen i Paris, som väckt mycken uppmärksamhet. Dervid har blottats en hel mängd oredligheter af Scineprefekturens tjenstemannapersonal, hvaribland fem redan blifvit anklagade, nemligen: Morin, stadsarchitekt; Philidor och Boutet, förvaltningsledamöter; SoIet, ingeniör, och Hourdequin, byråchef. Utom cen hop bedrägerier, som dessa herrar föröfvat, har isynnerhet en indrägtig industri af dem bedrifvits vid de förändringar med byggnaderna, som nya byggnadsplanen för hufvudstaden medför. Då de kunde ycta när och hvar byggnader komme att nedrifvas, så inköpte de dessa för godt pris och sålde dem sedan dyrt till staden. De husoch tomtegare, som hade ersättningar. att utbekomma, sökte de först att uttrötta genom ändlösa uppskof med expeditionerna, och sedan desse börjat misströsta om att erhålla sin rätt, uppträdde de såsom köpare och öfverläto, emot ofta obetydliga summor, fordringarne på sig sjelfve, då de genast uttogo betalning. Äfven hafva de tagit mutor af sådana, som blifvit beträdde med öfverträdelser af byggnadsordningarne och låtit ansvaret derför bero. På detta sätt hafva byggnadsplanerna hvarje ögonblick blifvit omgjorda, och staden, som på 44 är utgifvit 300,000 franes för upprättandet af byggnadsplaner, har, ofta, för en och sanima gata, fyra till fem gånger måst omgöra planen. Icke mindre än 500 planer äro sedan 4834 på detta sätt föändrade. — EN OEGENNYTTIG ARFTAGARE. Den aflidne madame de Feucheres, som gjorde det stora arfyct efter berligen af Bourbon, hvars mätress hon ansågs vara, var gift med generalmajoren baron de Feucheres i Nimes. Efter hennes död tillföll honom af hennes förnögenhet, enligt lag, 544,000 francs; men generalen, som icke ville taga arf efter en äktenskapsbryterska, har testamenterat hela denna summa till fromma stifelser och andra allmänna inrättningar. Sålunda hafra hospitalerna i Paris erhällit 494,000 francs, hospialerna i Nimes 30,000, i Genolhac 435,000, i Privas 5,000 0. s. Vv. Konungen har genom en ordonnans ut od. 46 Okt. bekräftat dessa dispositioner. — ÖVANLIG SEGLING. Den 48 sistl. Okt. inkom ill Milford brigantiren Enfield, kapten Shaddicke, lestinerad till Liverpool, sedan den lemnat Tampico ned last af bresilja den 7:de Augusti. Den olyckliga esan börjades dermed, att fartyget stötte på grund ch fick en läcka. Dagen derpå sjuknade två sjömäu ch dogo båda den 19: de. Som vädret var ganska fyande och hett, så kastades begge liken, några immar derefter, i sjön, sedan kaptenen läst några söner öfver dem. Sedan fartyget varit ute på hafet i fyra dagar var hela besättn ngen sjuk i feber, ned undantag af kap stenen, som hop pades kunna göa an någon hamn på Cuba. Ian styrde derför, kl. eftermiddagen den 25, kurs på Havanna och nal ades följande afton, kl. 6, landet öster om Havana, men kunde ej inlöpa i anseende till svag vind. ;å alla hans försök att göra an ön misslyckades belöt han, oaktadt hela besättningen var sjuk, att cnam gå öfver Atlanti a hafvet, hvilket han lyckades öra, någon gång biträdd af timmermannen, som stunom befann sig någorlunda frisk, men hvars tjenster j voro af stort värd, då han aldrig förr rest till jös. Den 24:sta September prejade han amerikanska keppet Kentucky, från Liverpool till Boston, och fråade kaptenen latitud och longitud samt sade honom, tt en del af hans besättning var död och de öfriga nycket sjuka, och bad, att han skulle Jemna honom n man. Kaptenen på det amerikanska skeppet uppaf latitud och longitud, men svarade ej på begäran m en man, utan fortsatte sin resa. Den 5 Okt. dog: tyrmannen. Fem dagar derefter syntes Cape Clear ren, och den 48 Okt. ankrade fartyget i säkorhot i filfords hamn. Den återstående delen af besättninan hoedtsanda af an matros OCh en ancca var AR