Aftonbladet – 26 november 1842, sida 1

nade gubben. ,Tro mig, den falske Gordon vill locka oss till slottet Drimminor, för att der mörda ss samt och synnerligen., Äro vi icke rustade och lika till antalet? fråsade Mac Neil. Låt honom hysa denna föresats, och förräderiet skall drabba bans eget hufvud. Det kunde väl vidtagas vissa försigtighetsmått, svarade Everalshendrach. Jag kan icke förmoda, att sir Reginald Gordon, ehuru vår dödsfiende, kan föra något sådant förräderi i skölden, sade sir Richard lugnt. Om detta vore fallet, skulle han för evigt höjja sin klan med vanära -Försigtighet är. imedlertid en god sak, och vi vilja icke lemna den ur ögonsigte.Hör derföre min mening, Rådplägningen skall, efter gammal sed, försiggå vid bordet. Vi vilje vid detta tillfälle så bedrifva, att en hvar af oss kommer att sitta vid sidan af en Gordon. Sjelf skall jag speja uppmärksam, som falken efter hägern. J behöfven endast se på mig och hålla eder lugne. Är förräderi för handen, då begynner vår hämnd; ty ostraffadt skall han icke hafva lockat oss till Drimminor. Jag skall taga min plats vid sidan af lairden af Huntiy och gifva eder ett tecken, då jag märker att man spelar falskt spel. Märken derföre väl, hvad heldst som än må ske, så hållen eder lugne; men sen j att jag på detta sätt stryker mitt skäge, han visade dem detta tecken, resen eder då plötsligt, fatten hvardera eder granne till venster och stöten honom eder skene omle (en liten dolk, som vanligen bars 1 armen) i halsen. Endast de råa sederna på denna tid göra begripligt, huru cen eljest så godmodig och redlig man som sir Richard Forben kunde uppfinna en sådan plan, och hans rådgifvare gilla den såsom endast och allenast ett verk af klok försiglighel Icke en enda af de närvarande hade något at invända deremot,eller tviflade på möjligheter all dylikt kunde förekomma. Man hade visserligen i friskt minne huru till och med en ko