Nu voro de komna tätt intill den branta klipp väggen, och endast floden skiljde dem derifrån. aHär således?k sade med låg röst en af män nerna, i det han trädde fram till en annan, Som syntes vara anföraren, och hans röst uttryckt förvåning. i cEndast härifrån kan slottet intagas,t svarad denne lågt. Ser du ljuset ännu? aDet, Lyser ännu från andra fönstret till hö ger,d svarade den förre. aGodt; det är ett säkert tecken att allt är lugn och att Duncan inte anar något förräderi. Fort låt oss. skrida till verket. Lägg den. stora ste gen på klippan, midt i floden, och skjut et bräde derpå.. Två man få rum på klippan; des sa lägga en annan stege ända fram till klippväg gen, der är en fläck som vattnet endast ett på tum öfverspolar.c Anförarens befallning utfördes genast, så myc ken svårighet den än erbjöd. cNuy sade anföraren, låt Oss gå öfver; planer der vid andra sidan är så stor, att vi få rum dej med våra verktyg. Jag vet det noga, emedan jar för tre dagar sen strök omkring här, förklädd til tiggare. Hvem vill gå först? jag slutar tåget, e huru jag visserligen heldre gince i spetsen, mer jag vill nu vara den siste, för att hålla 0ss Tyg gen fri och se till att allt sker med ordning.c Jag vill öppna vägen,, sade den han först ta lat till. t Bra, David! Du är rask, tapper; men vid dit Lif, ingen öfverilning! sade anföraren. -J andr bören erinra er, att minsta Jjud kan kosta os: alla lifvet.