till 858. Smidt jern af samma derivation pröfvades på bålligheten emot brytning, genom jernstängernas lastning på midten. Vid en last af 392 skålpund böjde sig de af kallblåst jern smidda stängerna mindre, än de af varmblåst jern frambragta, och kunde belastas med 448 skålpund; innan de bräcktes, hvilket dock först inträffade efter 35 dygns påkinning af sistnämnda tyngd. Alla de af varmblåst tackjern utsmidda stängerna brusto deremot genast för nyssnämnda 448 skålpund. Vid de af mr Told anställda prof af gjutjernsslänger uthöllo de kaliblåsa 25, 30 till 35 vigter ), innan de bräcktes; hvaremot de varmblåsta brusto för 46 till 47 vigter af samma slag. Hartops försök sträckte sig, lika med Fairnbairns, både till stångjern och gjutjern; det förra pröfvades med lastning och hamimarslag, det sednare blott med hammarslag. Stångjernet var af tre serskilda sorter; men af alla höll det samma mått (4V; engelska tum) i adiameter (dest var allså bultierr). Hålligheten mot brytning genom pålastade tyngder befanns hos alla tre stångjernssorterna nära lika stor; men när man på dem filade lika djupa inskärningar, för att sedan bräcka dem med hammarslag befanns att en stång af kaliblåst jern fordrade 6 slag, an bandjernsstång ) 3 och en varmblåst blott 4. Gjutjern var af 5 olika sorter, i form af runda stänger. De inskuros på samma sätt, och de serskilda sorterna förhöllo sig som nedanstående tabell visar. I densamma betecknar den med D mörkts tifferkoltumnen stångens diameter i engelska tum, kolumnen Y inskärningens yta i engelska qvadrat tum, kolumnen 8 det antal slag, som fordrades, för att bräcka stången med en 47 engelska skålpund tung slägga, och kolumnen SS det antal slag, för hvilket stången brast, när en, 21 engelska skålpund tung slägga begagnades, slagen utsatta i medeltel efter samtliga försöken D Y SS SS Kallblåst jern från Lewesloor . 2 ss 9,6 18 — Kallblåst jern från Bisrby. .. 2.; ago 18 — Varmblåst jern från Milton . . Q.; iso 3 — Kallblåst jern från Elsacar . . 255 Bors — AU Varmb!åst jern från Milton . . 2,55 4203 — LV Oberäknadt dessa offentliggjorda rön, bar män vid jerns användande i allmänhet fått samma utslag, fastän tillverkningsorter och malmer varit så skilde, som från norra och södra Wales, Straffordshire, Yorkshire och Skottland; till följd hvaraf också jernpriserna inom England för närvarande noteras som följer : Kallbiåst tackj. från Sydw2les, N:o 4. 3 — 6 Sh. 3 d. Vermblåst tackj. från Clyde, N:o4. 2 — 43 Sh. 3— Såsom slutledning från försök och priser, kommer Mr Hartop till nedanstående vinstoch förlustberäkning öfver ierntillverkningen med varm och kall bläster i Storbritennien: Besparning vid teckjernsblåsning med varm bläster, i medeltal. . ... so... co. ss 410?5 PC Minskadt värde på så tillverkadt jern; vid afyttringen i allmänhet . . . . . . . 167; Dito i Yorkshiro .,s.......0; 263 Dito dito på gjutjern af dylikt teckjern, vid dess användande till jernbanslager (hairs) . ... ss. cr vs 0 66 — Dito dito på stångjern af dylikt tackjera vid afyttringen . ....c.c. sc 0. 2 2 100 — Denna minskning i afsättningsvärde, hvilken förvandlar besparingen vid varm blister till en betydlig förlust, kommer likväl egentligen i fråga när jernet skall begegnas till sådsna machinerier och enläggningar, på hvilkas säkra kopstruktion menniskolif bero: såsom för ångvagnar, jernbånor, Hängbroar, gruflinor, ångfartyg, jernbroar, jerntakresningar 0. a. V. Häröfver är ej särdeles att undra, så framt skiljaktigheten i jernets fasthet gezom skiljaktigt blåsningssätt en gång anses afejord. Vigtigheten af jernets fasthet måste i synnerhet ökas i samma min som ängfarten ökas till lands och sjös. Hvilken sorgfällig granskniog anställer man ej vid inköpei af en vanlig resvagn, eller en häst, fastän man ej ea deras tillbjalp färdas fortsre än cn eller högst halfannan mil i timman! Vid irköpet af ångvagnar och ångfartyg är en motsverande undersökning mångfaldigt svårare, men-likväl färdas man meg deras tillhjolp stundom tre till fyra gånger fortare, och ej sällan med ett i samma förhållande större äfventyr. Detta gäller i synnerhet när frågan är om äogvagnar, der de två foriskeffande eyliadrarne göra minst 280 slag i minuten, med en stöt vid hvart af omkring 9,280 skålpunds kraft; hvarförutan i en ångvagnstrain befinnas 40 till 50 vagnsbjul, som på hvar tredja eller fjerie aln rulla öfver bsnstenornas fogar och dervid få en kännbar stöt; oberäknadt aila de stötar som icke märkes eller hvilkas orsaker ej kunnat utrönas ännu. Det är alldeles oundgängligt att det jern, som skall uthärda så många och så starka påkänningar, måste vara af utmärkt fasthet, så väl mot brytning som stöt. Brister ett enda bland de tusentals smidia och gjutna jernstycken, som vid ett sådant tillfälle äro i verksamhet, så hör det till regeln, att någon olyckshändelse inträffar, hvaremot fårdens ostörda fortsättning är attrökna bland undantagen. ) Vigternas slag (skålpund, pund, etc.) är ej närmare uppgifvet. Red:s anm.