Aftonbladet – 14 november 1842, sida 2

FU t a TNE liga tankar, då den motsatta ingångsporten förmöärkades af tvenne ankommande personer; och mr Wortex och hans vän stodo framför honom. Icke ett ögonblick förspilldes, innan de gingo emot hvarandra; och sedan värjorna blifvit undersökte, aftogo de båda duellanterna sina rockar och vestar, knöto en näsduk kring lifvet, bort kastade skidorna och fattade vapnen. Sekundan ten ställde dem derpå omkring tre7 alnar fråt hvarandra samt frågade, om de voro redo, oct vid det jakande svaret gaf han signal till stri dens början. De närmade sig hvarandra och Charles pre senterade sin värja för sin antagonist; mer i stället att verkställa de vanlige preliminärerne kortade denne sin arm litet, oeh höll udden 2 vapnet måttadt åt sin motståndares ansigte, oct tycktes gå försvarsvis till väga. Charles märkt snart, att Wortex icke var skicklig i bruket 2 värja, och att han hade upptagit denna farlig; metod, att vid något utfall möta honom i an sigtet, såsom det enda möjliga sätt att lyckas. Måinga finter begagnades nu af Charles för at förmå fienden till utfall, eller till att förändr sin plan; men utan verkan, ty M:r Wortex för blef kall och beslutsam. Så stodo de flera 1n nuter, Charles ädelmodigt bemödande sig a! ertappa ett tillfälle att afväpna, eller lindrigt så ra sin motståndare; medan den sednare vänta de på hans anfall med en envis beslutsamhe och en bitterhet i uppsåt, som gjorde. striden utgång högst oviss. Efter många ändamålslös försök, trodde Charles sig hafva lyckats att sl M:r Wortexs värja ur riktningen, så mycke att han kunde såra honom i axlen; och gjord