8 0 5 JOSAM OS OSPEC pet af batten, som egaren fick värderad till 3 Rdr 24 sk. Rko och i brist af tillgång ålagd att afsitta straffet med ö djygos vatten och bröd samt uppen bar kyrkopligt. Hade man nöjt sig med 3 Rå: Bankos värde på hatten, så hade det blifvit snatterj bot. BLANDADE ÄMNEN: PARISER-TEATRARNE, SKILDRADE AF KARL GUTZKOW. 6. Theatre des Varietes. I Paris skule man förtvifla om aftnarne, om man icke hade teatero. På min dramarurgiska rundresa kom jag nu allt närmare boulevar derna och befann mig slulhgen på Theaire des Varits. Denna skådeplats tjenar blott den ko. miska sårggudinnan. Dea har goda, eller, hvad som ofta är detsamma, omtyckta komiker, der hade förut Odry och nu Levzassor. Jag hade den lyckan att få se Odry. Fastän han dragit sig från teatern, är frenimande för dea och svag af ålderdom, kommer han dock stundom in från landet för att biträda någon gammel vän vid dess recett. Odry spelade Bilboquet i en faree, les Saltimbarques, Lindansarne. Det är ett af dessa söndagsstycken, åt hvilket man kanske skrattade godt för tio år sedan, men som nu öfverlefvat sig. Äfven Oåry har öfverlefvat sig. Ea gammal mar, med slocknad organ, med slocknad glans i ögat, en sminkad gubbe, hvslkens munterhet ej mer synes naturlig. Man känner mera medlidande än deltzgande för ett liks återupplifvande. Man ser hvad Odry var i sin hättre tid: en af dessa parsiva komiker, hvilka ej hinna öfver parodiens gräns. I Tyskland kallsr man detta siags skådespelare aPossenreissero (Pajazze:), och Fransmännen hafva väl ej heller något bättre namn för dem. Olrys komik består isynnerhet i ordlekar, karrikerade förklädningar, i sjelfpersifflager och alla de hjelpmedel, genom hvilka man i Tyskland kan blitva en god komiker. Der feias ej hundratals rolighetsmedel, ej en gång cachuchan, ej en gåvg de mest ohkartade travesteringar, hvilka ti:låtas dessa folkets gurstlingar. I Lindansarne, slår Odry äfven på puka, alldeles å la påre de la debutante. Nöjdare var jag deremot med Levassor. Man spelar här en liten pjes, som våra öfversättare sannolikt skola förbise, Örfilsnatten. Då Fransoserne skola skratta räit godt, så måste teaterpoeterne skildra små, inskränkta storhertigars löjliga sidor. Les Grand Ducs hafva i Paris privitegium att vara löjliga. Denna gång är det en storhertig af Ferrara, som söker efterapa Ludvig XIV cch i sjelfva verket ej bar mer förstånd än en 2pa Levassor spelar med kostlig humor denne iånge storbertig Herkules af Ferrara. I röd, siifverbroderad klädning, med ljus peruk, lång och mager, smyger Herkules i parkens skuggiga gångar, öfver sitt slotts bomstermattor och längtar efter kärleksätventyr. Ödet vill, att han i månskenet vid den kyska Dianas piedestal, i sin trädgård, får en örfil af en kraftig hand. Vi veta, att han skall få en. Han smyger sig fram på tå, qväder med ljuf röst: il marrivera quelquechose, ah, il marrivera quelquechose, och midt under hans längtan efter ett kärligt möte, träffar honom ett sådant i örfilsgestalt. Här kan jag ej berätta den följande utvecklingen, men anmärker, att slutet är aldrasomospnast. Herkules blir så bearbetad, att han tror, det örfilea kommer från ett fruntimmer. Hans kränkta stolthet förvandlar sig i smickrad åfänga. Han frågar slutligen en Fransos, huru Ludvig XIV väl skulle hafva burit sig åt vid ett ådant tillfälle? Denne berättar honom ett dyikt fall, berättar hvarje detalj, som Ludvig gjorle, och Herkuies efterapar det mekaniskt inför våra ögon. Jag skildrar den löjliga scenen, men porde skildra Levassors förträffliga, sannt komiska spel. Under entreakten föredrog Levassor i kostym ett skämt, bildhandlaren. Det bestod förnämlisast af calembourger, hvilka ej kunna öfversätas. Sedan vis-makaren sjungit en inledningsvers pekar han på ett stycke måladt lärft och äger: Här ser ni Marlboroughs ryktbara återågl, — Nu uttalar bildkrämaren den bekanta versen i den ton, hvari Eagelsmännen tala Franyska, hvaråt man skrattade mycket. Derpå fortar han: Här synes kejsarens af China stora : riumfiåg. Sa Moajest tres chinoise est comple-: ement rasåe, ce Qui ne Vempeche dätre entouree le ses favoris Ena ged calembourg, då man jet, att les favoris betyder polissonger. Vidare: Här kan man se nåden hos den store Schah juder likt chot: katt) af Persien. En olycklig amiljfader kastar sig ned för hans fötter och ber ( Mm nåd, emedan det är Schahens födelsedag, il nånaden Miaode (Miau). Men den store schah ; er (sourit, hvilket äfven kan betyda fångar o åttor) och det blir ingenting af.s — Hir synes s en heliga Gezovera, då hon jagar Attila urp rankrike med 24000 Franker, efrukten af hen2 b s F no g — -.Ifftttpst—— es sparsamhet. .... — ————AL — ETT FRUNTIMMERS-KARTIST-MÖTE. Den 47 stlidne Oktober hölls i National-kart-föreningens 21, bredvid domstolen Old-Bailly, ett ameeting af vinliga Kartister. i ändamål att bilda en anvinlig