vid herr Ridleys tal, men han kunde ej underlåta att säga, det qvinran, i hans (mr Cobens) tanka, var bestämd till husligheten, i hvilken hon utgjorde den ebusliga bärdens prydnad, men ej för det poiitiska lifvet. Mrs Salmon sade, att mr Cohens syftemål vore att gjuta ekallt vatten på sammankomsten. Miss Susanna Ioge, föreningens sekreterare, ville gerna fråga rar Cohen, hvarför han ej ansåg qsinnorna qvalificerade att votera? om de ej votre qvalificerade att innehafva embeten? Det fordrades ej ster afysisk styrkav att votera. (eHör! och bifall.) Mr Cohen vwilie i all ödmjukhef fråga der unga damen, hväd slags embetehon will eftersträfIlva? (Ordning!) Om hon kunde sköta ett, så kunde bon sköta alla. Han ämnade ej behandla frågan såsom ett skämt (hör! här!), men han ville bedja aenne i inbiilningen försätta sig till Unierhuset såsom representant för en vwalort (skratt), och föreställa sig, att en ung man, en älskaren, i detta hus sökt inverka på hennes votum genom den makt, kärleken gaf honom öfver henne, huru skulle hon då handla? Med andra ord, skulle hon motstå henom och ej förlora det allmänna bästa ur sigte? (Ordning!) Han önsksde ordning. Han var böjd för upprätthållandet af qvinnans asociala rättigheer. aPoiiiiska rättigheters af det slag, som detta emeeting ville erkålls, trodde bam, att hon aldrig skulle viona. Miss M. A. Walker var förvånad öfver den fråga och de anmärkningar, mr Cohen gjort. Hon ogillade med förtrytelse den insinuativmen, att, om en qvinna vore ledamot af parlamentet, någon man, vare sig hennes make eller hennes älskare, skulle våga vara neg låg att försöka draga henne från pligtens raka väg. (cHör! Hör! rop ef abravop från herrarne och mycket bifall.) Hon skulie med qvinligt föratt, såsom en eländig skurk behandla den man, som vågade söka inverka på henne genom några ovärdiga och orätta medel; ty om han vore nvg låg att missleda henne på ett sätt, så kunde han ock göra det på ett annat. (Hör! hör!s och förnyade bifallsrop.) Oiyckligtvis voro de bändelser, som just då tilldrogo sig i norden, der deras systrar och bröder grymt och orättvist deporterades: eller kastades i ohyggliga, pestartade fängelser, blott emedan de upprest sig, blott för att försvara sing rättigheter och begära bröd, att stilla sin hunger med, samt för av. rädda sig från hungersnöd i sitt faderneslend, af den baskaffenhet, att de drogo qvinnan ur hennes indragenhet och mapade tenne att höja sin röst mot sådana ohyggligheter. Miss Waler klandrade derpå strängt lord Abinger; hvarefter mr C. MCarthy upprepade en mängd hjeltemodiga och patriotiska bedrifter, som qvinnor utfört; mrs Costello och mrs Windeller föreslogo en tacksägelse af de samlade till mr Ridley för hans förträffliga: tel, och tacksägelser framburos till miss Mary AnRr Walker, som, till svar på komplimsL gen, uppmanade de närvarande fruntimren att teckna sina namn, till befordrande af nationalkartans genomdrifvande. — ÅNGBÅTARNES UPPFINNARE. Enligt spanska tidningar af den 413 Oktober, har man i de kungiiga arkiven i Salamanca upptäckt autentika bevis, att sjökapten don Blasco de Garray visat kejsar Carl. V en machin, som esattes i rörelse genom ångan af kokande vatten, så att fartyg, af hvad storlek som veldst, uten åra eller segel, kunde gå på lugna hafvet.s På kejsarens befallning anställdes den 17 Juni 4543 ett försök på Barcelonas redd med ett skepp om 200 tons, Santissima Trinidad, under kapten don Pedro de Scarzas befäl, och detta försök lyckades fullkomligt. Det skedde i närvaro af kejsaren och hans son Philipp, don Henrik af Toledo, gon Pedro de Cordova, storskattmästaren Ravago, vicekanslern don Francisco Gralla och ett stort antal förnäma personer från Castilien ech Catalonien, äfvensom sjöofficerare, hvilka dels befunno sig på land, dels ombord på fartyget. Kejsaren och de andra atmärkta åskågarne förvånades öfver den lätthet, skattmästaren Ravago afrådde från uppfinningens anv.nde vid flottan, emedan machinen vore alltför komplicerad och dyr samt farlig i anseende till möjligheten af kittelns sönderspringande. Den kommission, som hade uppdrag att afgifva berättelse om försöket, nöjde sig med awt intyga, att det med ånga drifna fartyget först tillryggalagt två leguas på tre timmar, derefter en legua på en timma; och att man kunde gifra det dubbel hastighet mot en vanlig galer. Kejsaren brydde sig derfor ej mer om saken, men lät likväl ersätta uppfinnarens, don Blasco de Garrays, kostnader och gifva honom en belöning af 200,0000 maravedis. I den aflidne akademikern Raynouars skrifter finnes upptecknad en ballad till Garrays äre, hvilken man är 4543 sjörg på Barcelonas gator. — NY ASTRONOMI. Ea stor revolution i astronomien förestår. En herr Auburtin de St. Barbe i Paris har nemligen i sin nyligen utgifna Neuvelle tågorie de VUunivers klart bevisat, att icke solen, utan jorden, är orörlig; att de Newtonska lagarne för attraktionsoch repulsionskraft i naturen ej finnas till; att solen är högst 16,000 franska mils väg skiljd från jorden, och att den har samband med denna icke genom attraktionsoch repulsionskraft, utan genom konduitorer; att solen ej har den storlek, som man anteger, emedan nätterna annars skulle vara omöjliga och månförmörkelser otänkbara; att planeterna äro ibåliga kroppar, som reflektera solljuset; att det ej finnes någon jordens 24 timmars vändning omkring sin axel; att ebb och flod ej uppkomma genom månens inverkan, utan genom vattnets afdunstning i de heta zonerna; attjorden, såsom den enda, tumga kroppen, befinner sig i midten ar verldssystemet, och att Newton, Kopernikus, Keyler, Galilei, o. a., blott varit charlataner — allt detta bevisar berr Auburtin på vers. En sak åtminstone skall herr Auburiin de 8t. Barbe genom sin anya teori bevisa, att barbariet betydligt aftagit sedan Galilei tid; ty ingen anhbängare af det antagna solsystemet skalli sin ifver derför gå så långt, att han vill se sin vedersakare på bålet. -—-m mmm NNOMOMONNMMMN NN HANDELS-UNDERRATTELSER: Hamnoch Torgpriser: STOCKHOLM den 12 Nov. Evete 47 å 17: 3, Råg 45 Nr mm -— oa a hvarmed machinen satte fartyget i rörelse, men stor