Article Image
rättades den 5:dje Ventose, år X. Den återstående drettslingen, Rozii, blef sedermera tagen och dömd till döden. Hen gick ångestfull till schavotten, sedan han undertecknat en skrift af följande lydelse: eJog förklarar, att Lesurques var oskyldig; men denna bekännelse, som jag gjort för min biktfader, får ej offentliggöras förrän efter sex månader. I följd ef detta otvifvelsktiga bevis på Lesurquess oskuld, gjorde Daubenton nitiska bemödarmden att för den olyckliges familj vinna allt hvad mensklig rättvisa kuede åstadkomma, nemligen revision af demen och offentligt erkännande af det misstag, som förorsakat sans olyckliga öde. Alla hans försök voro dock fåräoga. Efter julirevolutionen hafva petitiener i denna eyftning nästan årligen ingifvits till Kamrarne, men än i dag her ej rättvisa vederfarits den olyckliga familjan. Gazetle des Tribunguz, från hvilken vl hemtat ofvanstående berättelse, säger: cFrågan om revision af domen är ännu oafgjord. Lesurquess enka har nyligen aflidit, och blott en son och en dotter återstå af familjen, hvilka vid sin moders dödsbädd högtidligt lofvade, att de beständigt skulle sträfva till det mål, hvilket deras moder haft för ögonen alltsedan sin mans död.r — —tt—— — ANEKDOT. En gumma hade blifvit intager på lasarettet, för att kureras för ett afbrutet ben. Då sjelfva benet redan var läkt till hälften, inträffade, alt gumman afled af en tillstötande feber. Läkaren ville, för sina vetenskapliga samlingar, förvara sjelfva benet, och afsågade det derföre. Då imedlertid den aflidnas slägtingar fattat någon misstanka om förhållandet, beslöto doktorerne att ställa Tiket i vederbörlig ordning efter obduktionen. De skickade bud till ett närbsläget sjukhus, der en afliden gardist befann sig. Kamraterne der afsågade skyndsamt gardistens ena ben och skickade det till lasarettet. Vaktmästaren sydde det vid den döda gumman — men man observerade icke, att gumman genom denna operation bekom två högra fötter, mer ingen vensterfot. Slägtingarne låtsade imedlertid om ipgentinr, ech gumman fick gardistens ben med sig i grafven. Detta är passeradt för endast några år sedan.

9 november 1842, sida 3

Thumbnail