— mm ri mr Ms Efter den officielia presentation, som,3enligt pifvens önskan, med stor ståt försiggick några dagar derefter, begåfvo sig de begge makarne, åtföljda af kardinal Anfossi, Metastasio, Palestri samt en lysande svit af ädlingar, till Porta Pia, der den nya prinsessan Acquaviva, stolt att lyda sin makes önskningar, hvilkas finkänsliga syftning hon uppfattade, lade grundstenen till e2 byggnad, af henne bestämd till en asyl för unga fader-Eoch moderlösa. Den förmögenhet, teatern hade skänkt sångerskan, egnades helt och hållet till denna stiflelse, som ännu i dag bär namnet Ia Casa Diva. Då bon sålunda genom en legal handlisg spolierat sig på alla de rikedomar, som hennes talang så rättvisligen hade förvärfvat henne, yttrade kardinalen: — Ni har i den fattiges erkänsla och på marmorn graverat, att familjen Åcquaviva tvenne gånger haft den lilla Benedetta att tacka för sin nya glans. Prinsessan log, och med en behaglig hänförelse vändande sig till Metastasio och Palestri, hvilka med bjertat uppfyldt af saknad följt hennes handlingar, sade hon: — Nå väl, miva maestri, ären j nöjda med eder elev? Metastasio böjde sakta hufvudet till tecken af bifall; derpå hviskade han till Palestri: — Teatern är enkling efter sin Diva. Jag löfverger Italien, för att hos Maria Theresia söka tröst öfver denna oersättliga förlust. Rom har en prinsessa mer — konsterna en drottning mindre. Det är ju alls ingen jemförelse! (Slut.)