— SE —— — AN — Sig prins Acquaviva, att jag är färdig att mottaga honom en gång, en enda gång, märk det väl, Palestri. Tonsättaren gjorde tecken att han förstått henne, och två timmar derefter infördes prins Acquaviva i Benedettas kammare. (Slutet följer.) — —tlitt — SANN ANEKDOT; PASSERAD 1842. En viss person blef bjuden till en annan på begrafning, men hindrad att komma, skref han till den sednsre en så lydande räkning: S. T. Herr i! Alldenstund jag, genom mellankommande hinder, ej fick glädjen att enligt bjudning infinna mig vid begrafningen i Söndags, så torde Tit. hafva godheten såsom skuld emottaga följande räkning på hvad jag : bade förtärt, i händelse jag-infunnit mig: 2 koppar kaffe med tilltugg . . 0 18. 9 glas vin I soc so so vo ss BD 24 40 glas punsch . so ss 2 0 ss or ER En sexa, minst beräknad till . . 1. —S:a . . 2: 49, hvilka jag med första torde få emotse. Med estime N.o Då han på denna: räkning icke erhöll svar, gick han sjelf dit, för att utkräfva sin fordran, men kade det missödet att blifva utkörd, under förklaring, att ban ju var spritt galen. — AÅNnErEDotr. En engelsk lord önskade länge att få lära känna poeten Jobnson; han bjöd honom till middag. Jobnson kom, men portvaktaren afvisade honom, i anseende till hans vårdslösa klädsel. En tvist uppstod emellan dem, och lorden kom slutligen sjelf ut, för att se hvad som var å färde. Då han hörde hvad som var ifråga, betraktade han pdeten och sade: aDet är omöjligt, att ni är Johnson. Ni ser ju ut, som ni ej skulle kunna säga mä till ett får.. aMäl, utropade Johnson och stirrade på lorden.