Aftonbladet – 1 november 1842, sida 1

SÄNGERSKAN): (Från Franskan.) Dagen efter detta dödsfall, com ingenting förändrade i Divas öde, var hon uti sin salong : sällskap med Metastasio och Palesiri, då kardina Anfossi lit anmäla, att han hade saker af störst: vigt att meddela sångerskan. hvarföre han inom en timma skulle infinna sig. i Metastasio kände prelaten. och hans stränga se: der, som sfligsnade bonom frin alla verldens nö jan, och kunde icke uttrycka sin stora förundran — Kardinal Anfossi hos Diva! utropade han det är endast en statshemlighet eller åtminston: em samvetssak, som kan föra honom dit. Anfos si är icke en man, som kan kompromettera sir röda hatt i en prima donnas boudoir, och ja vet i sanning icke hvad han kan vilja er — Ioe jag heller, min vän, svarade sånzerskav Men jag vintar honom utan oro eller fruktan liksom utan nyfikenhet. t — Ni har orätt, ty denna visit är icke af sam ma slag som de vanliga, hvarmed, edra mon signorer hedra eller besvära er. Sig mig, Pa lestri, är icke hans eminens nära beslägtad me familjen Acquaviva? Vet: ni hvad, jag tror at det är från detta båll vinden nu blåser. Do Josef. skall återkomma hit. Prinsessan önska kanske taga sina försigtighetsmått och före si ankorest försäkra sig vom, att hon icke behöfve frukta närvaron af en rival. — Min afresa skall befria henne från denn fruktan, sade Bexedetia. Om en timma är kar dinalea här; laga då, Metastasio, att jag kan stig 7) Se A. B. Nr 249 250, 251 och 252.