Aftonbladet – 31 oktober 1842, sida 3

— —— — Glandier, den bedröfliga skådeplatsen för den Laffargeska tragedien såldes nyligen åt en nor tarie för 81,000 franes. — De vstindiska tidningarne innehålla mycket olika uppgifter om Akbar Chans karakter. Somliga kunna icke nog berömma honom, huru ridderligt han uppför sig emot damerna, och buru vänlig han är emot deras barn. De fångne spatsera. fritt omkriog i trädgårdarne vid den fästning, der de qvarbållas; en vakt, som i början följde dem på afstånd, indrogs genast, på anmärkning af Lady Sale, att eengelska damer icke voro vanda vid dylik bevakning; äfvenledes få fångarne nästan utan alla hinder brefvexla med sina landsmän i Dschellalabad och Indion. Hvad barnen beträffar, så har Akbar Chan blifvit deras älskling. Han ger dem frukter och namnam, delar sin pillau med dem, och de sätta sig på hans knän och leka med hans skägg. Enkan efter en engelsk Sergoant, som blifvit kär i en Afghan och öfvergått till islamismen, ville han väl icke hindra från detta religionsombyte; men på de öfriga fruntimmernas hegäran lät han fråntaga henne ett barn med hennes förra mån, för att öfverlemna det åt dem, till att uppfostras i engslska kyrkans lära. — Andra tidningar deremot påstå, att Akbar Chan är en slipad skurk, ett odjur, som göder de stackars barnen, för att sedermera äta upp dem, 0. 8. V. Den 928 Juli ankommo till Dschellalabad 80 å 100 Hinduer, större delen qvinnor, från deras fångenskap i Kabul. De försäkrade, att de blifvit mycket väl behandlade af Afghanerne.