Aftonbladet – 29 oktober 1842, sida 2

der förhoppningar strålade på hvarje ansigte. En eberaktig spänning genomgick hela salongen, liksom under våntan på en segernyhet, eller aftonea före någon af dessa stora tilldragelser, som förändra rikens öden. Hela Neapel hade sammanströmmat till San Carlo, hela N3apel hade velat? bivista denna konstens högtidsfest. Lazzaronen hade för denna afton öfver ifvit Chiaias doftande strand, sitt metspö, sin macaroni, sitt isvatten, vid Toledogatan; med högburet bufvud, lågande blick och stolt panna, en furste i trasor, hade han ilat att dela prinsars nöjen, ait blonda. sig i adelns njutningar, att berusa sig med den: ty på affichen stod en ny opera af Metastasio, med musik af signor Palestri och en ny, okänd debutant, signora Rinaldi. Från hvarje plats, i hvarje loge, i orkestern som på parterren, från avantscenen till ljuskronan, brusade likt ett haf af. ord; som möttes, brottades, bortsväfvade, en verklig ebb och flod af utrop, böljande från den ena sidan till den andra. Det var en spänning al nyfikenhet, em zorsad e!d af sorlet från teatern, af sorlet i salongan, en konsert af. loford, en entusiasm, en feberväntar, som från Nespels förnämsta damer spridde sig ända till den glödande, passionerade hopen och som ifrån folket uppsteg tillbaka till ae förnäma, lika känsliga för intryck, då det är tåga om deres nöjen, Hos denna tal ösa mängd, som skälfver af otålighet, som med sinz blickar söadersliter ridån, som skiljer den ifrån scenen, utle underrättelsen om en triumf eller en kaite!, som rörde landet, fonnit hvarje bjerta kgiltigt, hvarie fiber känslolös; ty för denna mingd gafs det nu något jjufvare än segrep, nå01 semodigare än en kalamitet, nemligen rösten f en qvinna, som besjösg sie kärlek, som begret sina qvall FÅ a Denna rörlighet i Nespolitanarens imagination, a utbrott hvari han ger sin själ luft, denna .östinkt af harmoni, SOm skakar hans nerver, O