— Vid Kongl. Landtbruks-akademiens sist: sammanträde förevisade akademiens ledamot, hr öf verste Aug. Anckarsvärd, 3:ne utmärkt stora rof vor, i år vuxna på dess egendom Bysta, hvaraf der ena, af det rödhufviga slaget, sedan blad och röttei blifvit frånskiljda, vägde 149 EB. I sammanhans härmed fästade hr öfversten uppmärksamheten pi vigten af rotvexters odling i allmänhet, samt företrädesvis af rofkulturen, såsom vilkoret för en högre ladugårdsafkastning och förbättraderacer. Vid Bysta hade i år 30 tunnland varit besådda med rofvor. hvaraf omkring 20 tunnland radsådda och gödds dels med brunnen gödsel, dels med kompost a gödsel, dels med jord och kalk, dels med sönderkrossade ben, som undergått fermentation i mindre komposthögar, samt slutligen äfven med sönderstötta rappskakor. Detta sednare gödningsmedel hade visat sig verksammast och kraftigast; de förevisade exemplaren hade vuxit på en sålunda gödd, torr och skarp sandjord. För öfrigt voro de 20 tunnlanden af den mest varierande beskaffenhet; och hade skörden på dem alla-slagit lika väl ut, der jorden varit väl skött och sådden verkställd i rader, samt tilisammans gifvit öfver 4000 tunnor rofvor, hvilket, jomte den föda ladugårdarne erhållit under sommaren genom utgallring och rensning utur rofåkrarne samt genom den afskurna blastern, lemnar en afkastning per tunnland, som af ingen annan, hr öfversten bekant, fodervext kan erhållas. De öfriga 40 tunnlanden hade varit sådda med bredkast på uttorkad mosse utan gödning, med endast en svag och otillräcklig branning samt utan möjlishet af hackrensning eller utgallring, hvilka omständigheter verkat högst ofördelaktigt på rofvornas utveckling i (St. T.)