och icke genom fredliga konster, är deras huf vudmål och på vapenmakten grunda de sin vinningslystnad. I Canada hade de likväl sök bibehålla de: infödda Inilianerna till bundsförvand ter, men i Algerien deremot hafva de gjort all för att göra den arabiska befolkningen till sin oförsonliga fiender genom förtryck och obillighet så att, på sätt äfven Bugeaud oförstäldt medgif ver, franska härraväldet icke sträcker sig längr än deras förposter och att de endast kunna före tomma deras fördrifvande ur Afrika genom fort: satta truppafsändningar ifrån Europa. Hur stål det då till med !a gloire?, Imedlertid äro Bu geauds statsekonomiska grundsatser af den be skaffenhet, att:de öfriga Europeiska makterna må. ste roga observera de franska åtgärderna, emedar om franska regeringen antager hans åsigter. skulle deraf blifva en följd, att hela den lefvan. de arabiska befolkningen inom kolonien skulle blifva trälar. General Bugeaud påstår, att det vore oförnuftigt att påtänka en civil-förvaltning i Algerien, innan kolonisternas antal stigit till åtminstore 500,000 personer; han föreslår alltså en forifarande militärstyrelse, och denna skulle bandhafvas af soldater, som blifvit förvildade genom den omenskliga framfarten med härjning och plundring (de så kallade rszz:as) och deras följder, och som endast kan blifva en spartansk despotism öfver: Heloter. Bugeaud talar väl om nödvändigheten, att gilva de stammar, med hvilka fred slutes, skadestånd förs den till militärkolonierna afträdda jord; men då han på samma gång föreslår våldsam indrifning af beskattningarna, inses lätt, att enda behofvet af skadestånd uppstår genom bristen på nödiga stridskrafter. För Europa i allmänhet är sättet, hvarpå Algerien ordnas, af stor vigt; ty icke lät man det gamla Algier underkufvas blott för soldat-äran, utan för det att kristna regeringar . ville ett sjöröfvarenästes utrotande, der kristna försmäktade i slafveri. Dessa regeringar kunna icke heller hu medgifva införandet af ett annat slags slafveri, blott derföre att slafvarne icke längre äro kristna, utan Mahomedaner, och hufvudet för slafveriet icke är en Dey, utan en general-guvernör och hans verktyg, disciplirerade soldater. Med ett ord: skall Algeriens militärförvaltning tillåtas, så måste de europeiska makterna, för 2tt handla konseqvent, först hafva tillräckliga garantier emot mMissbruken. Erhålla de sådana, då kunna de måhända icke hafva skäl att beklaga sig öfver om Ludvig Filip, under förevändning att upprätthålla en militärkoloni, skaffat sig en aflopps-kanal, som bortsköljer från Europa det unga Frankrikes faeces Romuli. ——LL — Den 8 sistl. September rasade i S:t Petersburg en förfärlig storm, hvarigenom, bland annat, hela Troitzkoibryggen: rycktes från sin plats. Mindre fartyg och båtar sjönko, träd upprycktes med rötterna 0. s. v. I anseende till den skada, bryggan lidit, var kommunikationen emellan S:t Petersburgersidan och den egentliga staden försvårad i flera dagar. — ELEKTRISKA TELEGRAFEN. Det är bekant alt denna art telegraf består i en ledning af metalltrådar, genom hvilka en elektrisk ström fortplantas. De, som gjort försök med densamma, anse den kunna fullkomligt emotsvara ändamålet, och i utförandet endast deruti möta en svårighet, att trådarne måste skyddas mot fuktighet, och för detta ändamål !edas genom rör hvitkä-skulo-erfordra.on-högstbe;ydlig kostnad. Två Engelsmän, Wrizht och Bain, safva imedlertid satt i fråga just sjelfva grunden för detta hinder, hvilken man förut antegit som ett ax:om, eller att fuktigheten verkligen gör metalltråden oledande. Sedan de genom försök i mindre skala öfvertygat sig, att detta antagande var oriktigt, anställde de deröfver ett ytterligare större rön på den så kallade Serpentinfloden (kanalen i Hydepark i London). De förde tvenne koppartrådar under vattnet, från ena brädden af kanalen till den andra; dessa ledde obebindradt strömmen från ett Grovesktbatteri. Derefter lades en enkel tråd längs stranden sf kanalen till en sträcka af en half engelsk mil och 10 båda ändarne nedfördes under vattnet, i den förmodan att vattnet skulle företräda andra delen af den galvaniska kedjan och sålunda fullborda ledningen från batteriet: denna förmodan slog in, ty den galvaniska strömmen fortplantade sig riktigt genom tråder. Slutligen lades en enda tråd, med ena ändini floden, och med den andra i en 300 yards (något öfver 900 fot) derifrån sflägsen källa: ledningen gick ock på detta sätt för sig; tråden, vattnet och jorden bildade en galvanisk kedje. Berättelsen om dessa rön är meddelad i Mechaniecsmagezine, och man synes deraf kunna sluta åtminstone att fuktighet på trådarne icke mer bör anses som ett hinder mot elektriska telegrafens begagnande. — Neapolitanska regeringen har beslutat sig att låta företaga nya gräfningar i Herculanum. Hr Zabn fortfar med kopiering af de märkvärdigaste målningar man der funnit, efter en af honom uppunnen method; och man förvånar sig äfven öfver ärgernas liflighet i dessa kopior, som lemna intet Sfrigt att önska. — Uti staden Dover har nyligen mycken förArgelse uppstått deraf, att ett par berömda och talangfulla aktörer, hrr Fitz-James och Gladstone, efter ett gladt lag kommit i något gräl med polisbetjeningen, som dervid arresterat dem. Men dermed var det ej nog; när de kommo in i arresten, hade polisbetjenten sagt till vaktmästaren, att de voro för: allmänna säkerheten: vådliga personer, namns —— — ror NRREE——-—-——r-—-—-—-r-rFMoS—SRR—--—-E-rEE—-—-—-EEE-