Aftonbladet – 13 oktober 1842, sida 3

FRANSAR ITIockSVENSKT LEXIKON, MED UTFÖRLIG FRASEOLOGI, ORDENS UTTAL DÅ DET AFVIKER FRÅN ALLMÄNNA REGLOR, SAMT TEKNISKA OCH VETENSKAPLIGA TERMER; JENMTE ETT BIHANG INNEHÅLLANDE: d 4:0. FRANSKA SPRÅKETS SYNONYMER OCH HOMONYMER; 2:o. GEOGRAFISKT OCH ETNISKT ORDREGISTER; 3:o. FÖRTECKNING PÅ FRANSKA DOPNAMN; 4.0. ETYMOLOGISKT REGISTER, MED DE ALLMÄNNASTE ORDENS DERIVATION. EFTER DE NYASTE, BÄSTA OCH FULLSTÄNDIGASTE ORDBÖCKER UTARBETADT AF A. F. DALIN. Stereotyperadt och tryckt kos L. J. Bjerta, I samma mån som de moderna språkers studivn börjat vidsträcktare sprida sig, i följd af en allmännare utbredd bilduing samt en lättad tillgång, äfven hos oss, på främmande författares arbeien, i samma män bar också behofvet af goda ordböcker, såsom ett hufvudvilkor för all språkkunskaps inhemtande, blifvit mera kännbart. För intet språkstudium gäller likväl detta i högre grad, äa för det Fransyska. Offentigheten af F;ansmännens förhindlingar och af umgängeslifvet i en hufvudstad, som inom sig koncentrerar en liten verld, sami de många gemensa ma beröringspunkter, som derigenom uppstå de serskilda klasserna emellan, skapa der oupphörligt en märgd nya uttryck och benämnirgar för nya förhållanden; och dessa uttryck upptagas småningom från samtalstill skriftspråket, dels genom tidningarna, de!s genom de tarika skildringaraf sederna och folklifvet, som emras af ea vidsträckt dramatisk och annan könlitteratur. Härtill komma je nväl alla de, som höra till betecknardet ai nya föremål inom vetenskaperras, konstens och icdustriens område. Det är derföre också en a!tmän erfarenhet, att våra hittills varande Frarsyska Lexika numera äro högst otilträckliga för den moderna Franska litteraturens närmare inhemtande, äfven i afseende på blotta ordförrådet. Detta gäller ikvä! äsnu mer i ett annat afseende. Såväl de etymologiska som de estetiska regtorna för det Fransyska språkets välskrifnirg, samt öfverhufvud hvad man förstår med stil hos en författare, hafva nemligen numera blifvit utarbetade tili en förfining och noggrannhet i afseende å uttryckens egentlighet, hvarmed kanske intet annat språk och på sin höjd det Grekiska i dess mest blomstrande period torde kunna jemföras. Det är af dessa förenade anledningar, som man ansett, att ett så väl till ordförråd som fraseologi i möjligaste måtto fulstindigt Fransyskt och Svenskt Lexikon, utarbetadt efter de nyaste källor och erbjudet åt allmächeten till ett modereradt pris, skall emottagas med uppmuntran och bifall. E:t sådant arbete acmäles här.