Aftonbladet – 10 oktober 1842, sida 2

bör ej blifva modfälld, lyckan står dem djerfvon bi; det enda, som du glömde, var att omtala att din farbror, gamle brukspatron Simpel på Prejarhyttan, som du skall ärfva, nu nyligen har fått sig en svår hosta.n ;Hvad i Guds namnul utbrast den ärlige Sa. Jomon; hvad har hans hosta med min kärlek att göra? ) : Ganska mycket, och mer än du tror, du ärliga själjp svarade löjtnanten; vill du nödvändig! ha fröken Hallonkremer från Syltan? Ja, Herre Gud, det vill jag visst; hon är er beskedlig menniska, svarade Salomon, oeh dess: utom ser hon rätt bra ut, och fastän hon intc har något, ty baron i Syltan har skuld öfver öronen, så har jag, Gud ske lof, så pass att v kunna lefva här på Simpelvik, om hon bara ä; sparsam och ordentlig.s sJa så, du tänker således icke slå den planer ur hågen, sade löjtnanten; mnå väl, jag lofvaj dig, att allt skall gå väl. Du skall, f-n ta mig ha henne, jag skall sjelf ställa om saken. Hö du, om fjorton dagar skola vi resa till Syltan och du skall :få se förändring i uppförandet.s Detta samtal föreföll så der i början af Juni men snart var månaden nära slut och midsom maraftonen inbröt. Alla ynglingar bland trakten: allmoge samlade sig då vid Simpelvik, eller som ännu en oeb annan konservativ bland den uttryckte sig, på Kråkfällan, för att uppresa maj stång, högtiden tifl ära. En dräng, ortens Ole Bull, medhade sin fiol, för att på aftonen spel: upp för den muntra ungdomen; flickor och g0ssar voro sysselsatta med flätandet af kransar och förfärdigandet af granna kronor och blommor a!