road af att med uppmärksamt öga följa kärlekens uppkomst och fortgång i alla dess förtjusande grader från dess allraförsta skymt till dess (kulminationspunkt: det publika tillkönnagifvandet: Vet ni, min kära lady Mathilda, att jag verkligen måste gratulera er öfver er eröfring. Men fröken svarade ej; eburu en fin rodnad förrådde att how både fattade och förstod andemeningen af den talandes ord. Ja,; fortfor m:rs Coquhoun, okunnig om den rörelse hon framkallade, och alldeles obekymrad om; hon : väckte någon uppmärksamhet eller ej; blott tålande för sitt egt nöje, utan den ringaste tanke på åhörarens — en ganska vanlig svaghet hos sladdersjukt folk: ,ja, jag är säker på att ni gjort ett starkt! intryck på m:r Byron. Det är verkligen en förtjusande ung man; och det är en eröfring, hvaröfver hvem som helst kan bli stolt. Om jag varit ogift, eller om någonting kommit vid. m:r Colquhoun — men, bästa lady Matbilda, jag hoppas att ni:icke låter er triumf göra er segenkär, — och att ni vill bjuda mig på -bröllopsfrukosten., Från denna stund. promenerade de tvänne bejuke tillsammans, redo tilisammans, läste och sjöngo tillsammans,: med ett ord, framställde skådespelet; al ett. så behagligt koketteri, Som nåonsin kan utföras på ett landsställe, allt till det öfriga sällskapets nöje och uppbyggelse. Hvad lord! Ambleside beträffar, så föll det honom aldrig! in att. ligga sig emot denna tillställning. Mr Byron var arfvinge till ett baroni, och tiil femton tusen pund per annum; egenskaper, som i den ädle lordens ögon berättigade honom ätt eftersträfva till och med bens egen makalösa