parbössor, af hvad deltagarne i aftonnöjet serkildt önska gifva för detta välgörande ändamil. — Engelska tidningen Examiner innebåiler öljande uppsats, angående tillståndet i Tyskland ;ch de verkningar -tullföreningen medfört. Den ar blifvit reproducerad i en tysk tidning och ynes träffande. Man bör dock jemnföra den ned den i måndags, under rubrik: Hivad vilja fyskarnes, meddelade artikeln ur en tysk tidving, och väl skilja mellan den verkan af banlelsfrihbeten, som yttrar sig i längtan efter Tyskands enhet, och en annan verkan, uppkommen senom fabriksintressets slughet, att begagna denna längtan, för att i och genom densamma tillväsabringa ett prohibitivsystem. Genom dennz distinktion kan man förklara sig hvarföre ropen på frihet och prohibition i Tyskland följas åt; orsaken är nemligen den i ofvannämnde uppsats anmärkta nödvändigheten, att uteslutande rikta den för friheten i Tyskland upphbomna allmänna andan utåt eller mot utlandet, liksom komme förtrycket blott och bart derifrån. sUnderrättelserna från Stuttgart lemna föga tvifvel öfrigt, att tyska tullföreningen kommer att höja införselstullen å vårt garn, våra bomullsoch yllevaror.. -De maktägande önska väl icke att drifva isoleringen alltför vida; men de jagas af skriket, som, upphäfvet af fabrikanterne ensamt, förklarat sig helt och bållet för prohibitiva tullafgifter. I denna riktning löper strömmen både östligt och vestligt från Rhen, och ehvad vi än i rätter tid torde kunnat åtgöra, så är det dock nu för sent att kämpa deremo!. Ryssland; Osterrike och: Preussen äro sämtlige gripne af den föreställningen; att Eoglands storhetberor af dess fabriker, och att det utbildat dessa genom prohibitif-tullar; också inskränka de sin äregirighet icke till att producera blott bvad deras egna folk behöfva; utan sträfva alla att blifva exportländer och sända sina fabrikater till tropikländerna, för att utbyta dem mot de produkter från de varma klimaterna, som blifvit Europeerna oumbärliga. I Sydamerika se de fria stater i besittning af dessa produkter, och skilda från beroendet af ett. moderland. En direkt handel med Brasilien och Förenta Staterna är derföre tyskarnes älsklings-id, och uteslutande skall den bedrifvas med tyska skepp. Dr List, handelsfrihetens motståndare, begär snart sagdt en-tysk mnavigationsakt, och de bittraste smädelser riktas mot England, Holland, ja till och med Frankrike, emedan dessa länder äga en handelsflotta och söka att bestrida transporten för andra. Det fanns för oss blott två vägar att bekämpa detta: ett bandelsfördrag, som öppnat Sydamerika för våra fakrikaterj och ett Östersjöförbund, som-höjt priset på näringsmedlen och arbetslönerna i Tyskland och ledt-kapitalerpå iden Baturliga banan af åkerbruksindustrien. Förgäfves ropå vi till Dr List och Tyskarne, att de förslösa och förderfva sina. tillgångar, då de försumma jordbruket; Tyskarne svara oss: utan någon pådrifning eller sporre skola dessa tillgångar nödvändigt förslösas och förstöras. Fabrikerna äro en sådan sporre. Det gifves länder, der rikedom finnes och kapitaler samlas, men der de likväl icke användas på åkerbruket, emedan: lugn, vällefnad och beqvämlighet utgöra nationalvanör och sjelfva vinsten icke äger någon retelse, emedan den fordrar ansträngningar och slentrianens öfvergifvande. Det vore bättre för oss att inrymma Dr List det lilla af sanning, som rligger -i hans påstående, isynnerhet som våra grunder skola finna föga gehör hos honom. Det enda parti, vi hade kunnat kalla i fält mot honom, hade varit åkerbrukarne, men dessa hafva vi med uppsåt stött ifrån oss. I; Sydtyskland äga väl åkerbruksintressena öfvervigten, men det felas dem väg för afsättning till oss, och ingen möjlighet finnes för dem att förhöja värdet afisina: produkter, utom i bildningen af fabriksarbetare för dessa produkters konsumtion. I norra Tyskland finnas inga mäktiga; jorobruk drifvande folikklasser. Jordegendomen är förvandlad i papper, aristokratien tillintetgjörd, och det återstår blott en högre borgareklass, med hvilken sman har. att göra. Denna klass önskar att flitigt använda sina. kapitaler i handel och fabriker, och bildar ett auditorium, som just egnadt att utföra handklappningarne vid. Lists föreläsningar. I-dettar-ögonbliek-röjer sig ingen